EU-länderna har enats om ett gemensamt uttalande kring Ukraina efter att Ungern under lång tid blockerat sådana beslut. Vid ett toppmöte som pågår i Bryssel antogs på torsdagskvällen ett dokument som alla 27 medlemsländer står bakom, vilket markerar en betydande förändring i unionens hantering av Ukrainafrågan.

Under de senaste drygt 1,5 åren har framför allt Ungern konsekvent förhindrat att EU kunnat anta gemensamma slutsatser rörande Ukraina vid toppmötena. Men nu när den långvarige premiärministern Viktor Orbán har ersatts av den tidigare oppositionsledaren Péter Magyar har situationen förändrats dramatiskt. Den nya ungerska ledningen visar sig vara mer villig att samarbeta med övriga EU-länder i frågor som rör stödet till Ukraina och sanktionerna mot Ryssland.

Det antagna uttalandet innehåller flera viktiga punkter, där en av de mest betydelsefulla är beslutet om att förlänga rytmen för sanktionsförnyelser mot Ryssland. Framöver kommer sanktionerna att förnyas för tolv månader i taget, istället för som tidigare var sjätte månad. Detta innebär en mer långsiktig och förutsägbar sanktionsregim, vilket ger både EU och Ryssland tydligare ramar att förhålla sig till.

Förändringen av förnyelsecykeln från sex till tolv månader kan tyckas teknisk, men har stor praktisk betydelse. Den tidigare sexmånadersperioden innebar att sanktionsfrågan regelbundet återkom på EU:s dagordning, vilket gav enskilda medlemsländer – inte minst Ungern under Orbáns ledning – återkommande möjligheter att hota med veto eller försöka förhandla om undantag. Den längre förnyelsecykeln minskar dessa tillfällen och skapar större stabilitet i EU:s sanktionspolitik.

Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj deltog i öppningen av toppmötet för att personligen driva flera frågor som är centrala för Ukraina. En av hans huvudpunkter var att pressa på för att ytterligare så kallade förhandlingskluster ska öppnas på vägen mot ett eventuellt framtida EU-medlemskap för Ukraina.

Förhandlingskluster är tematiska områden inom EU:s regelverk som kandidatländer måste harmonisera sin lagstiftning kring för att kunna bli medlemmar. Processen är omfattande och täcker allt från rättssäkerhet och ekonomisk styrning till miljölagstiftning och jordbrukspolitik. Ju fler kluster som öppnas, desto längre kommer Ukraina i medlemskapsprocessen, även om vägen till fullvärdigt medlemskap fortfarande är lång och krävande.

Zelenskyjs närvaro vid mötet understryker vikten av direkt dialog mellan EU:s ledare och Ukraina. Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har EU blivit en av Ukrainas viktigaste partner, både när det gäller militärt och ekonomiskt stöd samt diplomatiskt arbete för att isolera Ryssland internationellt.

Toppmötet i Bryssel avslutas på fredagen med diskussioner om EU:s nästa långtidsbudget. Denna budgetdiskussion är alltid en av de mest känsliga och komplicerade frågorna inom unionen, eftersom medlemsländerna har mycket olika uppfattningar om hur stora bidrag de ska betala in och hur pengarna ska fördelas.

I det aktuella läget blir budgetdiskussionerna särskilt komplexa då EU står inför stora utmaningar som kräver betydande ekonomiska resurser. Fortsatt stöd till Ukraina, gröna omställningen, digitalisering och konkurrenskraft gentemot USA och Kina är bara några av de områden som kräver stora satsningar. Samtidigt finns det medlemsländer som vill begränsa budgetens storlek och hålla nere sina egna bidrag.

Det faktum att EU nu åter kan anta gemensamma uttalanden om Ukraina efter Magyars maktövertagande i Ungern ses som ett positivt tecken inför dessa svåra budgetförhandlingar. En mer enad union har bättre förutsättningar att hantera både den geopolitiska krisen och de interna ekonomiska utmaningarna.