EU-parlamentet kräver att Turkiet lägger ner åtalet mot den svenska journalisten Joakim Medin

I Europaparlamentet har en resolution nyligen antagits som uttrycker stark oro över Turkiets behandling av journalister, med särskilt fokus på den svenske journalisten Joakim Medin. Resolutionen kräver att ”alla rättsliga förfaranden mot den svenske journalisten Joakim Medin och alla journalister som dömts för att ha utfört sitt arbete ska avbrytas.”

Initiativet till att lyfta Medins situation i resolutionen kom från Vänsterpartiets EU-parlamentariker Jonas Sjöstedt, som i en kommentar till TT säger: ”Det är oacceptabelt att Turkiet försöker hindra journalister inom och utanför landet från att göra sitt arbete.”

Joakim Medin står anklagad för terrorism i Turkiet och riskerar flera års fängelse. Enligt uppgift åtalas han för sin journalistiska verksamhet, men han har själv uppgivit att han inte fått några detaljer om vad anklagelserna egentligen gäller.

Detta fall är inte isolerat utan speglar en bredare och oroväckande utveckling i Turkiet gällande pressfriheten. Under president Recep Tayyip Erdoğans styre har landet sett en markant ökning av rättsliga åtgärder mot journalister, både turkiska och utländska. Enligt organisationen Reportrar utan gränser rankas Turkiet nu på plats 149 av 180 länder i deras pressfrihetsindex för 2023.

Medins fall har väckt särskild uppmärksamhet i Sverige på grund av de redan ansträngda relationerna mellan länderna i samband med Sveriges NATO-ansökan, där Turkiet länge blockerade Sveriges inträde med hänvisning till bland annat påstådd svensk tolerans för vad Ankara betecknar som ”terroristorganisationer”.

Svenska Utrikesdepartementet har bekräftat att de följer fallet noga och erbjuder konsulära tjänster till Medin. Utrikesminister Tobias Billström har tidigare uttryckt oro över situationen och betonat vikten av pressfrihet och journalisters rätt att rapportera fritt.

Medins arbete har främst fokuserat på mellanösternfrågor, med särskild inriktning på kurdiska områden, vilket sannolikt bidragit till de turkiska myndigheternas intresse för honom. Han har tidigare blivit gripen i Syrien 2015 medan han rapporterade om kurdiska styrkor, men släpptes efter flera dagar.

Europaparlamentets resolution är en del av en bredare kritik från EU mot Turkiets hantering av mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Trots att Turkiet formellt fortfarande är kandidatland till EU har anslutningsförhandlingarna i praktiken legat på is i flera år på grund av utvecklingen i landet.

Flera internationella journalistorganisationer, däribland International Federation of Journalists (IFJ) och European Federation of Journalists (EFJ), har också uttryckt stark oro över Medins situation och krävt att anklagelserna mot honom ska läggas ned omedelbart.

Åtalet mot Medin illustrerar ett växande mönster där terrorism-lagstiftning används som ett verktyg för att tysta kritiska röster och oberoende journalistik. Denna praxis har kritiserats av både Europarådet och FN:s specialrapportör för yttrandefrihet.

För svenska medier utgör fallet Medin även en påminnelse om de risker som journalister utsätts för när de rapporterar från auktoritära stater, och väcker frågor om hur Sverige kan skydda sina medborgare som arbetar som journalister utomlands.

Medan diplomatin fortsätter bakom kulisserna förblir Joakim Medins situation oviss. Om han döms kan det få allvarliga konsekvenser för både hans personliga frihet och för den redan ansträngda relationen mellan Sverige och Turkiet.