Europaparlamentet har röstat ja till att inleda slutförhandlingar om att göra euron till en digital valuta. Beslutet fattades på torsdagen med en klar majoritet, där 416 ledamöter röstade för förslaget, medan 169 röstade emot och 22 lade ner sina röster.

Den franska liberaldemokraten Gilles Boyer uttryckte sitt stöd för initiativet inför omröstningen och beskrev den digitala euron som ett verktyg för oberoende och frihet. Hans uttalande speglar den bredare ambitionen inom EU att modernisera sitt finansiella system och behålla konkurrenskraften i en alltmer digitaliserad global ekonomi.

Bland de svenska partierna finns ett brett stöd för projektet. Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna röstade alla ja till förslaget. Sverigedemokraterna tog däremot ställning mot initiativet genom att rösta nej, medan Kristdemokraterna valde att lägga ner sin röst.

Initiativet för en digital euro har varit under utveckling sedan EU-kommissionen presenterade sitt formella förslag i juni 2023. Förslaget kom som ett svar på den snabba utvecklingen av digitala betalningslösningar och kryptovalutor, samt behovet av att säkerställa europeisk monetär suveränitet i en värld där privata digitala valutor och andra länders digitala centralbanksvalutor växer fram.

I december förra året enades EU:s medlemsstater om sin gemensamma position i frågan, vilket banade väg för torsdagens parlamentsomröstning. Nu när Europaparlamentet har givit sitt mandat kan de slutliga förhandlingarna mellan parlamentet och medlemsstaterna inledas, en process som förväntas forma de konkreta detaljerna kring hur den digitala euron ska fungera i praktiken.

En digital euro skulle vara ett elektroniskt betalningsmedel utgivet av Europeiska centralbanken, och skulle komplettera de fysiska sedlarna och mynten som används idag. Till skillnad från kryptovalutor skulle den digitala euron vara en officiell valuta med samma värde som kontanter, och den skulle backas upp av ECB och euroområdets centralbanker.

Förespråkare för projektet framhåller flera potentiella fördelar. En digital centralbanksvaluta skulle kunna göra betalningar snabbare, billigare och mer tillgängliga för alla medborgare, oavsett om de har tillgång till traditionella banktjänster eller inte. Den skulle också kunna minska Europas beroende av utländska betalningssystem och teknikföretag, vilket ses som en strategisk fördel för euroområdets ekonomiska självständighet.

Samtidigt finns det betydande frågetecken och oro kring implementeringen. Kritiker har lyft farhågor om integritet och dataskydd, då en digital valuta teoretiskt skulle kunna ge myndigheterna möjlighet att spåra alla transaktioner. Det finns också oro för hur systemet skulle påverka de traditionella affärsbankernas roll och om det skulle kunna leda till finansiell instabilitet under kristider om medborgare snabbt flyttar sina pengar från banker till digitala euron.

Frågan om den digitala euron måste också ses i ett bredare globalt sammanhang. Flera stora ekonomier arbetar redan med egna digitala centralbanksvalutor. Kina har kommit längst med sin digitala yuan, som redan testas i flera städer. Även länder som USA, Storbritannien och Japan utreder aktivt möjligheterna med digitala centralbanksvalutor.

För Europa handlar det inte bara om att hänga med i den tekniska utvecklingen, utan också om att behålla det strategiska inflytandet över det internationella betalningssystemet. I takt med att digitala betalningar blir allt vanligare riskerar Europa att bli beroende av utländska aktörer om man inte utvecklar egna lösningar.

De kommande förhandlingarna förväntas fokusera på de tekniska detaljerna kring säkerhet, integritet, tillgänglighet och hur systemet ska samverka med befintliga betalningssystem. Även frågor om användargränser och exakt hur den digitala euron ska distribueras till medborgarna kommer att behöva beslutas innan systemet kan lanseras.