I EU-parlamentet har ett kontroversiellt förslag röstats igenom som kan förändra hur vegetariska och veganska produkter marknadsförs i hela unionen. Under onsdagens omröstning godkände parlamentet ett förslag som skulle förbjuda användningen av köttrelaterade termer för växtbaserade livsmedel.
Förslaget innebär att benämningar som ”sojakorv”, ”vegoburgare” och ”tofubiff” kan försvinna från butikshyllorna inom en snar framtid. Istället måste tillverkare hitta nya namn som inte associeras med animaliska produkter.
Beslutet är en del av EU:s jordbrukspolitiska reform och har drivits fram av representanter för köttindustrin, som hävdar att nuvarande benämningar vilseleder konsumenter. Förespråkare för förbudet menar att termer som ”korv” och ”burgare” traditionellt förknippas med köttprodukter och att användningen av dessa termer på växtbaserade alternativ skapar förvirring på marknaden.
Europaparlamentarikern Jean-Claude Moreau från centrumhögern kommenterar: ”Vi måste värna om tydlighet i märkningen. Konsumenter har rätt att veta exakt vad de köper, och termer som historiskt förknippats med kött bör reserveras för produkter som faktiskt innehåller kött.”
Den växande marknaden för växtbaserade produkter har under det senaste decenniet exploderat i Europa. Enligt branschorganisationen European Vegetarian Union har försäljningen av vegetariska och veganska alternativ ökat med över 150 procent mellan 2015 och 2020. Enbart i Sverige omsätter branschen flera miljarder kronor årligen.
Kritiker menar att förbudet är ett direkt resultat av köttindustrins lobbying och ett försök att bromsa den växande växtbaserade industrin. Emma Lindström, talesperson för Svenska Veganföreningen, uttrycker sin oro: ”Detta handlar inte om konsumentskydd utan om att försvåra för innovativa, miljövänliga företag. Konsumenter är fullt kapabla att förstå att en vegoburgare är växtbaserad.”
Flera livsmedelsföretag som specialiserar sig på växtbaserade alternativ har redan börjat förbereda sig för förändringen. Oumph!, en svensk producent av växtbaserade proteinalternativ, överväger nya produktnamn och marknadsföringsstrategier. Företagets VD Anna Ström förklarar: ”Vi kommer naturligtvis att följa lagstiftningen, men det är beklagligt att vi tvingas överge etablerade produktnamn som konsumenterna känner igen.”
Förslaget har väckt starka reaktioner även bland miljöorganisationer. Greenpeace Europa kallar beslutet för ”ett steg i fel riktning” och påpekar att växtbaserad kost är avgörande för att minska jordbrukets klimatpåverkan. Organisationen hänvisar till forskning som visar att animalisk produktion står för cirka 14,5 procent av de globala växthusgasutsläppen.
Innan förslaget kan bli verklighet måste det förhandlas mellan EU:s medlemsländer. Den slutgiltiga lagstiftningen kan ta mellan ett och två år att implementera, vilket ger producenterna viss tid att anpassa sig. Flera medlemsländer, däribland Sverige och Nederländerna, har signalerat att de är kritiska till förbudet.
Förslaget påminner om liknande lagstiftning som redan införts i Frankrike, där termer som ”vegetarisk korv” och ”vegansk ost” förbjudits. Erfarenheterna därifrån visar att företag har tvingats hitta kreativa lösningar, med namn som ”växtbaserade skivor” eller ”plantproteinskivor”.
För konsumenter innebär förändringen att de måste lära sig nya produktnamn, men förespråkare för förbudet hävdar att detta på sikt kommer att leda till ökad tydlighet i butikshyllorna. Kritiker är dock oroliga för att det kan minska intresset för växtbaserade alternativ och försvåra övergången till mer hållbara matvanor.
EU-kommissionens talesperson i livsmedelsfrågor, Marie Dumont, betonar att syftet med förslaget inte är att motarbeta växtbaserade alternativ: ”Vi stödjer innovation inom livsmedelssektorn. Detta handlar enbart om att säkerställa att produkter marknadsförs på ett sätt som är tydligt för konsumenten.”
Debatten fortsätter medan förhandlingarna mellan EU:s institutioner nu tar vid. Oavsett utgången står det klart att växtbaserade produkter har kommit för att stanna på den europeiska marknaden, även om de i framtiden kan behöva marknadsföras under nya namn.
11 kommentarer
Att EU nu går mot ett förbud känns som ett slags steg tillbaka i utvecklingen mot mer hållbara och transparenta livsmedelsalternativ.
Intressant att se hur detta kommer att påverka marknaden längre fram. Många konsumenter är vana vid termer som ”vegoburgare”, så en övergång kan bli både dyrt och förvirrande.
Precis! Även om syftet kan vara bra, är det omöjligt att inte lägga märke till det stora inflytandet köttindustrin har i detta beslut.
Vad som helst, det viktigaste är att produkter som marknadsförs som växtbaserade är exakt det. Men förbudet känns som ett överdrivet steg.
För att tillverkarna ska kunna anpassa sig behövs en tydlig tidsplan och tydliga riktlinjer. Annars riskerar detta att bli en endogenous prissänkning på växlande livsmedel.
Denna omröstning väcker blandade känslor. Å ena sidan förstår jag argumentet om tydlighet, men å den andra kan det kännas som ett steg bakåt för den växande växtbaserade livsmedelsbranschen.
Tydligheten är bra, men kanske skulle man kunna hitta ett medelväg och låta tillverkare behålla bredare benämningar om de t.ex. tydligt markerar att produkten är vegetarisk.
Tänker du att detta kommer att minska konsumenters vilja att prova nya växtbaserade alternativ ifall namnen blir mer ointresseväckande?
Jag oroar mig för små tillverkare som kanske inte har resurserna att ändra sina namn och märkningar. Det kan bli en dyr process för dem.
Livsmedelsmärkning borde alltid ha som mål att informera konsumenten. Om termer som ”vegoburgare” leder till förvirring, så kanske det är rätt beslut att förbjuda dem.
Men är det verkligen förvirring eller bara motstånd från köttindustrin som inte vill se konkurrens?