EU skriver under viktigt handelsavtal med Sydamerika i Paraguay den 17 januari

Efter årtionden av förhandlingar har EU:s Mercosur-avtal tagit ett betydande steg framåt. I fredags godkände en tillräcklig majoritet av EU-länderna handelsavtalet med Sydamerikas största ekonomier, och ett datum för den formella underteckningen har nu fastställts. Avtalet, som har förhandlats sedan 1999, representerar en av de mest omfattande handelsöverenskommelserna för EU på senare tid.

Trots framsteget återstår viktiga hinder innan avtalet kan träda i kraft. Europaparlamentet måste ge sitt godkännande i en omröstning som väntas äga rum först i februari eller mars nästa år. Denna process innebär ytterligare granskning och potentiella justeringar innan avtalet kan slutföras.

Mercosur, som officiellt kallas ”Den gemensamma marknaden för Sydamerika”, består av Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay – fyra länder med betydande ekonomisk tyngd i regionen. Brasilien, som regionens största ekonomi, har varit särskilt pådrivande för avtalets genomförande under president Lula da Silvas ledning.

Enligt beräkningar från Europeiska kommissionen kommer avtalet att ge betydande ekonomiska fördelar. Lägre tullar och utökade kvoter förväntas öka EU:s årliga export till de fyra länderna med nästan 40 procent totalt. För jordbruksprodukter är prognosen ännu mer optimistisk med en förväntad ökning på cirka 50 procent.

Jordbruksfrågor har dock blivit en central stötesten i förhandlingarna. Stora köttproducerande EU-länder, framför allt Frankrike och Irland, har uttryckt djup oro över ökad import av billigt kött från Mercosur-länderna. Dessa nationer fruktar att deras inhemska jordbrukssektorer kan drabbas hårt av konkurrens från sydamerikanska producenter med lägre produktionskostnader och potentiellt mindre strikta miljö- och djurskyddsregler.

Frankrike har varit en av de tydligaste kritikerna och har vid upprepade tillfällen krävt starkare garantier för att europeiska jordbrukare inte ska missgynnas. President Emmanuel Macron har personligen engagerat sig i frågan och betonat vikten av att upprätthålla europeiska standarder för livsmedelsproduktion.

Å andra sidan ser EU:s industrisektorer och tjänsteföretag betydande möjligheter i att få ökad tillgång till en marknad med över 260 miljoner konsumenter. Europeiska biltillverkare, läkemedelsföretag och teknikbolag har länge lobbat för avtalet.

Miljöfrågor har också varit centrala i förhandlingarna, särskilt med tanke på oron kring avskogningen i Amazonas. EU har insisterat på bindande åtaganden gällande hållbarhet och klimatskydd, vilket har lett till kompletterande protokoll som stärker miljöåtagandena i det ursprungliga avtalet.

Bolivia, som blev medlem i Mercosur förra året, omfattas inte automatiskt av det nuvarande avtalet. Landet behöver genomföra separata förhandlingar med EU för att inkluderas i handelsöverenskommelsen. Detta illustrerar komplexiteten i regionala handelsavtal och de pågående förändringarna i Sydamerikas ekonomiska integration.

Om avtalet slutligen godkänns av Europaparlamentet, kommer det att utgöra det största handelsavtalet som någonsin slutits av både EU och Mercosur. Det skulle skapa en gemensam marknad med nästan 800 miljoner människor och undanröja tullar på omkring 90 procent av varorna som handlas mellan regionerna.

Ekonomiska experter menar att timingen för avtalet är särskilt viktig i en tid av ökande protektionism globalt. Med handelsspänningar mellan USA och Kina och en allmän tillbakagång för multilaterala handelsöverenskommelser, ses EU-Mercosur-avtalet som ett viktigt steg för att bevara principer om öppen handel.

För svenska företag kan avtalet öppna nya möjligheter, särskilt inom sektorer som telekom, fordon och avancerad tillverkning där Sverige har konkurrensfördelar. Svenska jordbrukare har uttryckt mindre oro än sina motsvarigheter i södra Europa, men branschorganisationer följer noga utvecklingen.