Myndighetsändringen av MSB till Sveriges civilförsvarsmyndighet beräknas kosta 16 miljoner kronor, enligt SVT. Kostnaderna omfattar allt från ommärkning av fordon, utrustning och profilkläder till framtagning av nytt internt och externt informationsmaterial.
Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin kommenterar situationen i ett e-postmeddelande till SVT där han skriver att han ”utgår från att myndigheten genomför detta på det mest kostnadseffektiva sättet.”
Namnbytet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) till Sveriges civilförsvarsmyndighet trädde i kraft den 1 januari i år. Förändringen kommer i en tid då säkerhetsläget i Europa har försämrats och Sveriges NATO-anslutning har aktualiserat frågor kring civilt försvar.
I slutet av förra året förklarade myndighetens generaldirektör Mikael Frisell för TT att myndighetens arbetsuppgifter kommer att vara desamma som tidigare, men att uppdraget nu blir tydligare definierat.
”Den uppgift som blir mer omfattande för oss är att vi är den ledande, inriktande och samordnande myndigheten för hela civilförsvaret,” sade han då.
Namnbytet speglar en bredare förändring i Sveriges säkerhetspolitiska fokus, där det civila försvaret fått ökad betydelse parallellt med det militära försvaret. Civilförsvaret handlar om att skydda befolkningen, säkerställa viktiga samhällsfunktioner och stödja Försvarsmakten vid höjd beredskap och ytterst krig.
De 16 miljoner kronor som namnbytet beräknas kosta har väckt frågor om prioriteringar inom myndighetens budget. Kritiker menar att pengarna kunde ha använts till konkreta beredskapsåtgärder, medan försvarare av beslutet hävdar att en tydligare profilering av myndigheten kan bidra till ökad medvetenhet hos allmänheten om civilförsvarets betydelse.
Sveriges civilförsvarsmyndighet har ett omfattande ansvarsområde som innefattar krisberedskap, civilt försvar, skydd mot olyckor, farliga ämnen, naturkatastrofer och cyberhot. Myndigheten arbetar också med utbildning, övning och kunskapsspridning inom dessa områden.
Att byta namn på en statlig myndighet är inte ovanligt, men processen är ofta resurskrävande. Utöver de direkta kostnaderna för ommärkning och nya informationsmaterial tillkommer arbetstid för att uppdatera system, databaser och kommunikationskanaler. Dessutom behöver samarbetspartners och allmänheten informeras om förändringen.
För Sveriges del är detta namnbyte särskilt symboliskt då det markerar en återgång till begreppet civilförsvar, som var vanligt under kalla kriget men som tonades ned efter dess slut. Under de senaste åren, med Rysslands ökade aggressivitet i närområdet och invasionen av Ukraina, har civilt försvar åter hamnat högt på den säkerhetspolitiska agendan.
Samtidigt som namnbytet genomförts har myndigheten också fått utökade uppdrag inom civilförsvarsområdet, vilket innebär att den måste arbeta mer systematiskt med att bygga upp samhällets motståndskraft. Detta inkluderar planering för ransonering, skydd av kritisk infrastruktur och samordning mellan olika samhällsaktörer.
Civilförsvarsminister Bohlin, som företräder Moderaterna i regeringen Kristersson, har vid flera tillfällen betonat vikten av ett fungerande civilförsvar och poängterat att det är ett område som försummats under lång tid. Hans kommentar om kostnadseffektivitet kan ses i ljuset av regeringens ambition att stärka försvarsförmågan samtidigt som statsfinanserna är ansträngda.
Förändringen av myndighetens namn och uppdrag är en del av en större omställning där hela samhället förväntas bidra till totalförsvaret. Myndighetens nya identitet som Sveriges civilförsvarsmyndighet signalerar tydligt denna inriktning mot bredare samhällsberedskap.
