EU-kommissionen uppmanar nu nio medlemsländer, däribland Sverige, att avveckla sina interna gränskontroller. Budskapet riktas till Sverige, Frankrike, Tyskland, Österrike, Italien, Danmark, Nederländerna, Slovenien och Norge. Kommissionen menar att de skärpta kontrollerna vid unionens yttre gränser som införts genom EU:s asyl- och migrationspakt nu är tillräckliga för att upprätthålla ordningen.

Inrikeskommissionär Magnus Brunner är tydlig i sin kommunikation. I ett pressmeddelande skriver han att EU håller på att implementera världens mest moderna system för gränshantering. Med dessa förutsättningar på plats anser kommissionen att medlemsländerna kan börja fasa ut kontrollerna vid de interna gränserna.

Frågan om gränskontroller inom EU har länge varit en känslig politisk fråga som rör kärnan i Schengensamarbetet. Enligt de grundläggande principerna för Schengenområdet ska personer kunna röra sig fritt över gränserna mellan medlemsländerna utan passkontroller. Detta har varit en av de mest uppskattade fördelarna med EU-medlemskapet för både medborgare och näringsliv.

EU:s regelverk tillåter visserligen att länder tillfälligt återinför interna gränskontroller under särskilda omständigheter. Betoningen ligger dock på att dessa åtgärder ska vara just tillfälliga. Trots detta har Sverige och flera andra medlemsländer haft kontroller vid sina gränser i flera år. Länderna har motiverat dessa åtgärder med hänvisning till olika säkerhetshot, främst terroristrisker och omfattande flyktingströmmar.

Situationen har skapat spänningar mellan EU:s institutioner och flera medlemsstater. Kommissionen har vid upprepade tillfällen uttryckt oro över att de långvariga gränskontrollerna underminerar själva grundtanken med Schengensamarbetet. Samtidigt har länder som Sverige hävdat att kontrollerna är nödvändiga för att säkerställa nationell säkerhet och hantera migrationen.

Den nya asyl- och migrationspakten som EU har antagit innebär betydande förändringar i hur unionen hanterar migration och asyl. Pakten inkluderar skärpta kontroller vid EU:s yttre gränser, vilket är en av anledningarna till att kommissionen nu anser att de interna kontrollerna inte längre är motiverade. Tanken är att starkare yttre gränser ska göra de interna kontrollerna överflödiga.

För Sverige har gränskontrollerna varit en central del av migrations- och säkerhetspolitiken sedan flyktingkrisen 2015. Kontrollerna har fortsatt även efter att flyktingströmmarna minskat, bland annat med hänvisning till det säkerhetspolitiska läget och terrorhotet. Den svenska regeringen har konsekvent hävdat att kontrollerna är nödvändiga och förenliga med EU-rätten.

Kommissionens uppmaning kommer vid en tidpunkt då debatten om migration och gränssäkerhet fortsätter att vara intensiv i många EU-länder. Politiska partier över hela kontinenten har gjort frågan till en central del av sin politik, och olika länder har olika syn på hur balansen mellan fri rörlighet och säkerhet bäst ska upprätthållas.

Det återstår att se hur de nio länderna kommer att reagera på kommissionens uppmaning. Historiskt sett har medlemsländer varit ovilliga att avveckla gränskontroller som de anser nödvändiga för sin nationella säkerhet, även när kommissionen har ifrågasatt deras legalitet eller ändamålsenlighet.

Frågan berör också bredare diskussioner om suveränitet och EU:s befogenheter. Medan kommissionen betonar vikten av att upprätthålla Schengenområdets grundprinciper, hävdar många medlemsländer sin rätt att själva bedöma vilka säkerhetsåtgärder som är nödvändiga vid sina gränser. Denna balansgång mellan gemensamma EU-regler och nationell självbestämmanderätt kommer sannolikt att fortsätta vara en central fråga i europeisk politik framöver.