Europaparlamentet har röstat igenom det kontroversiella handelsavtalet mellan EU och USA, som förhandlades fram av Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillsammans med USA:s president Donald Trump. Beslutet fattades under tisdagen i två separata omröstningar, där det stora flertalet ledamöter ställde sig bakom överenskommelsen.

I den första omröstningen röstade 440 ledamöter för avtalet medan 151 röstade emot. Den andra omröstningen resulterade i en liknande fördelning med 444 ja-röster mot 152 nej-röster. Det tydliga stödet visar att en bred majoritet i parlamentet anser att avtalet är nödvändigt trots de amerikanska tullarna som ingår i överenskommelsen.

Bland de svenska partierna var uppslutningen bred för att godkänna handelsavtalet. Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ställde sig alla bakom avtalet. Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej, vilket speglar en mer kritisk hållning till villkoren i överenskommelsen.

Karin Karlsbro, som representerar Liberalerna i Europaparlamentet, försvarade beslutet i ett textmeddelande där hon kommenterade omröstningen. ”Vi har byggt en grund för stabilitet medan Trump skapar kaos,” skrev hon. Uttalandet pekar på EU:s ambition att trots turbulensen i transatlantiska relationer försöka säkra förutsägbara handelsförhållanden med USA.

Nu återstår endast ett formellt steg innan avtalet träder i kraft. EU:s medlemsländer måste ge sitt slutgiltiga godkännande i ministerrådet, vilket vanligtvis betraktas som en formalitet när parlamentet redan har röstat igenom ett avtal. Detta förväntas ske inom en snar framtid.

Det centrala innehållet i handelsavtalet innebär att USA kommer att ta ut 15 procent i importtullar på de flesta europeiska varor. Detta är resultatet av förhandlingar som syftar till att undvika ännu högre tullar som Trump-administrationen har hotat med. Från EU:s perspektiv representerar överenskommelsen därmed en form av skadebegränsning i en period präglad av ökad protektionism från amerikansk sida.

För europeiska företag innebär avtalet både fördelar och nackdelar. Å ena sidan ger det en viss förutsägbarhet genom att tulltaxorna fastställs på en överenskommen nivå. Å andra sidan kommer 15 procent i tullar ändå att påverka konkurrenskraften negativt för många europeiska exportföretag, särskilt inom sektorer som är beroende av den amerikanska marknaden.

Handelsrelationen mellan EU och USA är en av världens största och mest betydelsefulla. Varje störning i detta förhållande får omfattande konsekvenser för företag, konsumenter och ekonomier på båda sidor av Atlanten. EU:s totala varuexport till USA uppgår årligen till hundratals miljarder euro, och många arbetstillfällen är direkt eller indirekt beroende av denna handel.

Den ökade protektionismen från USA under Trump-administrationen har skapat betydande osäkerhet på de globala marknaderna. Europeiska beslutsfattare har ställts inför svåra val mellan att stå fast vid frihandelsprinciper och att pragmatiskt förhandla fram avtal som begränsar skadorna av amerikanska tullhot.

Kritiker av avtalet menar att EU ger efter för utpressning och att 15 procent i tullar fortfarande är en oacceptabelt hög nivå som strider mot internationella handelsregler. Förespråkarna hävdar däremot att alternativet – potentiellt ännu högre tullar eller ett fullskaligt handelskrig – skulle vara betydligt värre för den europeiska ekonomin.

När ministerrådet nu ska ta det sista steget mot att formellt godkänna avtalet kommer diskussionerna sannolikt att fortsätta om hur EU bäst hanterar den förändrade geopolitiska verkligheten. Frågan om hur Europa ska balansera sina handelsintressen med principerna om fri och rättvis handel förblir högaktuell i en alltmer splittrad global ekonomi.