ISRAELISKA ATTACKER MOT IRAN INTENSIFIERAS EFTER TYDLIGA VARNINGSSIGNALER

Efter veckor av spänningar har nu en rad israeliska attacker mot Iran bekräftats, med explosioner rapporterade i huvudstaden Teheran och på flera andra platser runt om i landet. Situationen utvecklades snabbt under torsdagen efter att flera indikatorer under gårdagen pekade på en förestående attack.

”Sex indikatorer höjde den övergripande hotbilden igår. Av dem såg jag det faktum att USA tömde en militärbas som Iran attackerade förra gången som den starkaste indikatorn,” säger Anders Persson, Mellanösternexpert och docent vid Linnéuniversitetet.

Andra tecken som föregick attackerna inkluderade utfärdade reseråd, inställda flygningar, tillbakadragande av ambassadpersonal och soldater från amerikanska baser i regionen. Även Donald Trumps uttryckta missnöje kring situationen, samt den talande tystnaden från Israel, bidrog till den förhöjda spänningen.

Enligt Persson tyder mycket på att USA har gett sitt godkännande till attackerna. Flera internationella medier rapporterar också att USA är inblandade, men det är Israel som förväntas ta på sig ansvaret först. Detta skulle kunna vara en strategi för att skydda president Biden från inhemsk kritik.

”Den amerikanska opinionen är extremt kritisk till detta. Endast 20–30 procent stödjer en attack,” förklarar Persson.

Särskilt anmärkningsvärt är rapporter om att minst en explosion har inträffat i närheten av Irans högste ledare, ayatolla Ali Khameneis högkvarter. Detta väcker frågor om attackens faktiska syfte och omfattning.

”Handlar det om en begränsad attack där man försöker slå ut militära mål för att slå ut Irans missilprogram och vad som kan finnas kvar av det misstänkta kärnvapenprogrammet? Eller är syftet bredare, att man eftersträvar regimskifte? Jag tror att det kan spela en mycket stor roll för hur Iran och dess allierade kommer att svara,” säger Persson.

Attackerna kommer efter flera månader av eskalerande spänningar i regionen. I april genomförde Iran en omfattande dronattack mot Israel, vilket var första gången landet direkt angrep Israel. Detta skedde som svar på en israelisk attack mot Irans ambassad i Syrien. Israel har länge sett Irans kärnvapenprogram och dess stöd till grupper som Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza som existentiella hot.

Regionala analytiker pekar på att tidpunkten för Israels attack kan ha valts strategiskt. Iran står inför både ekonomiska utmaningar och interna politiska spänningar efter president Raisis död tidigare i år. Samtidigt har den iranska regimen stärkt sina band till Ryssland och Kina under de senaste åren, vilket komplicerar den geopolitiska situationen ytterligare.

Irans möjliga svar på dessa attacker är nu föremål för intensiv spekulation bland säkerhetsexperter. Alternativ sträcker sig från direkta motattacker mot Israel, aktivering av proxystyrkor som Hizbollah, till mer dämpade diplomatiska reaktioner genom FN och andra internationella kanaler.

För den bredare regionen innebär denna utveckling en betydande risk för ytterligare eskalering. Oljepriserna har redan reagerat med en uppgång på de internationella marknaderna, och flera flygbolag har ställt in flygningar över iranskt luftrum.

Sveriges utrikesdepartement har, i likhet med flera andra länder, skärpt sina reserekommendationer för regionen och uppmanar svenska medborgare att lämna Iran om möjligt.

Medan världen håller andan inför Irans reaktion, fortsätter diplomatiska ansträngningar i kulisserna för att förhindra en fullskalig regional konflikt som skulle kunna dra in flera stormakter och destabilisera hela Mellanöstern ytterligare.