Expert: Så här tänker vaccinskeptiker

Under det pågående mässlingsutbrottet i Sverige har uppmärksamheten riktats mot Urkultfestivalen, en mötesplats som lockar en publik med alternativa livsstilar. Forskning från Lunds universitet visar att beslutet att avstå från vaccin ofta är djupt rotat i en spirituell världsbild och en strävan efter ett rent och naturligt liv.

Mia-Marie Hammarlin, senior lektor vid Lunds universitet, har under pandemin genomfört djupintervjuer med svenska vaccinmotståndare. Hennes forskning visar att motståndet sällan handlar om ren okunskap, utan om en övertygelse om att kroppen är perfekt som den är.

– Dessa människor har ofta en föreställning om att kroppen är som ett Guds skapelseverk. De vill leva rent och inte tillföra kroppen externa gifter, säger hon.

Att mässling sprids just via Urkultfestivalen förvånar därför inte forskaren. Inom denna miljö betraktas sjukdomen inte sällan som något naturligt som stärker immunförsvaret, en uppfattning som saknar vetenskapligt stöd. Samtidigt finns ytterligare en grupp vaccintveksamma med helt andra drivkrafter. En studie från SOM-institutet i Göteborg 2022 visade att personer som är missnöjda med demokratins funktion i Sverige är mindre benägna att vaccinera sig. Störst tveksamhet återfanns bland manliga Sverigedemokrater.

Hammarlin ser ändå en gemensam nämnare mellan dessa skilda grupper.

– Zoomar man ut kan man ana en kritik mot den moderna medicinens oförmåga att ibland hjälpa människor med deras lidande, förklarar hon.

Trots den aktuella oron är vaccintäckningen mot mässling i Sverige fortsatt hög, omkring 95 procent enligt Folkhälsomyndigheten. Hammarlin betonar att vaccinmotståndarna fortfarande utgör en liten minoritet i landet. Internationellt växer dock rörelsen, särskilt i USA där en vaccinskeptisk hälsominister nu leder hälsoarbetet. Där har antivaccinationsrörelsen fått en allt tydligare politisk förankring, och forskaren pekar på statistik som visar att betydligt fler republikaner avled till följd av covid-19, kopplat till lägre vaccineringstakt i den gruppen.

Frågan om hur man når fram till en vaccintveksam person är komplex. Hammarlin menar att nyckeln ligger i mötet mellan vårdpersonal och patient. Läkare och sjuksköterskor måste visa förståelse för att många upplever det svårt att navigera i informationsfloden kring vaccin.

– Att söka efter biverkningar är ett kaninhål, vem som helst kan bli rädd. Om man förstår den verkligheten och visar respekt för den, tror jag man kommer långt, säger hon.

Mässlingsutbrottet har satt fokus på en fråga som engagerar känslor och övertygelser. För vårdens del handlar det om att balansera vetenskap med medkänsla i mötet med patienternas farhågor.