Finland: Världens lyckligaste folk, Nordens sämsta ekonomi

Finlands ekonomi präglas fortfarande av Nokias fall från den globala mobiltronen, en nedgång som inleddes när Apple lanserade iPhone 2007. Detta är bara en av flera utmaningar som sätter press på landets ekonomiska utveckling och kreditbetyg, enligt ekonomer från kreditvärderingsinstitutet Scope.

”Vi har för närvarande Finland på en ’negativ outlook’. Landet pressas av samma faktorer som vi ser i Belgien, Frankrike och Österrike,” förklarar Scope-ekonomen Eiko Sievert för TT.

Utöver Nokias kollaps har Finlands ekonomi drabbats av pandemins efterverkningar, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, inflations- och räntechocken samt Trump-administrationens tullar som infördes förra året.

Finland står inför demografiska utmaningar med en snabbt åldrande befolkning där andelen pensionärer är högre än i övriga nordiska länder. Som ett exportberoende EU-land befinner sig Finland också i skottlinjen för den osäkra handelsrelationen med Trump-administrationen.

Den inhemska konsumtionen hålls tillbaka av ett svagt framtidsförtroende och fallande bostadspriser. Samtidigt är produktivitetstillväxten svag. Efter fem års ekonomisk stagnation går återhämtningen långsamt.

Dessutom har flera år med stora budgetunderskott gjort den räntebärande statsskulden allt svårare att hantera, vilket skapar behov av åtstramningar snarare än stimulanser. Enligt Sievert krävs en ”finanspolitisk omstrukturering” för att vända utvecklingen.

”Det som är uppmuntrande är att den finska regeringen gör ett medvetet försök att hantera situationen. Regeringen har höjt momsen till en av de högsta nivåerna i Europa och det finns en bred politisk vilja att ta itu med problemet,” säger han.

Antalet offentliganställda minskar också gradvis i takt med att digitaliseringen gör att lediga tjänster inte tillsätts. Euron bidrar till viss stabilitet, men berövar samtidigt Finlands Bank möjligheten att stimulera ekonomin genom räntesänkningar, påpekar Sievert.

Beteckningen ”negativ outlook” innebär att Scope ser en risk för att Finlands kreditbetyg kan komma att sänkas från nuvarande AA-plus. Detta kan jämföras med en ”stabil outlook” för toppbetyget AAA som gäller för landets närmaste nordiska grannar.

I Sverige, Norge och Danmark ser tillväxtutsikterna och kreditbetygen betydligt bättre ut, enligt Scope-analytikern Alessandra Poli. Uppgången är tydlig och statsfinanserna är solida. Medan Finland höjer momsen, går Sverige i motsatt riktning genom att halvera matmomsen.

”Vi ser en gradvis återhämtning i alla tre länderna när inflationen faller. Detta stödjer den inhemska konsumtionen, som nu blir den huvudsakliga drivkraften för tillväxt,” säger Poli.

Finlands ekonomiska utmaningar speglar en bredare problematik som drabbar flera europeiska ekonomier. Kombinationen av demografiska förändringar, geopolitiska spänningar och strukturella ekonomiska problem skapar en komplex situation som kräver långsiktiga lösningar.

Regeringens åtgärder för att hantera situationen visar på en medvetenhet om allvaret, men frågan är om de kommer att vara tillräckliga för att vända den negativa trenden. Momshöjningen kan stärka statsfinanserna på kort sikt, men riskerar samtidigt att ytterligare dämpa den inhemska konsumtionen som redan är svag.

För Finland blir balansgången mellan finanspolitisk konsolidering och behovet av ekonomiska stimulanser en svår utmaning under de kommande åren. Med begränsade penningpolitiska verktyg till följd av euron kommer landets ekonomiska återhämtning till stor del att bero på hur väl regeringen lyckas genomföra strukturreformer och stimulera produktiviteten.