Sverige har under det senaste decenniet sett en dramatisk nedgång i kontantanvändningen, men nu har riksdagen enats om att införa en ny kontantlag som ska säkerställa att kontanter förblir tillgängliga för dem som behöver det. Beslutet, som röstades igenom med stöd från samtliga partier, innebär att vissa typer av butiker och banker får nya skyldigheter när det gäller hantering av sedlar och mynt.

Från och med den 1 juli 2026 kommer den nya lagstiftningen att träda i kraft. Lagen innebär att livsmedelsbutiker och apotek, med vissa undantag, kommer att vara skyldiga att acceptera kontanter som betalningsmedel. Detta markerar en tydlig vändning i utvecklingen mot ett allt mer kontantlöst samhälle, där många affärer och tjänster under senare år helt övergått till att endast acceptera digitala betalningar.

Banker får också ett utökat ansvar enligt den nya lagstiftningen. De kommer att tydligare behöva säkerställa att det finns möjligheter för kontantinsättningar över hela landet. Detta är särskilt viktigt för människor i glesbygd och mindre orter, där tillgången till banktjänster minskat kraftigt under det senaste årtiondet i samband med att många bankkontor stängts ner.

Under den riksdagsdebatt som föregick beslutet lyfte Sverigedemokraternas Dennis Dioukarev fram de grupper i samhället som är särskilt beroende av kontanter. Han betonade att ungefär en halv miljon svenskar lever i digital utanförskap och är beroende av kontanter i sin vardag. Bland dessa grupper finns äldre personer som inte är vana vid digital teknik, personer med funktionsnedsättningar som kan ha svårigheter med digitala lösningar, hemlösa som ofta saknar tillgång till bankkonto och betalkort, samt kvinnor som är utsatta för brott och kan behöva kontanter av säkerhetsskäl.

Den digitala omställningen i Sverige har varit snabbare än i de flesta andra länder. Enligt statistik från Riksbanken har kontantanvändningen i detaljhandeln minskat från cirka 40 procent av alla transaktioner i mitten av 2000-talet till under 10 procent idag. Många butiker och restauranger har i takt med detta helt slutat acceptera kontanter, vilket har skapat problem för de grupper som inte kan eller vill använda digitala betalningsmetoder.

Riksbanken och andra myndigheter har länge varnat för att en alltför snabb utfasning av kontanter riskerar att skapa ett tvåklassamhälle där vissa grupper utestängs från den dagliga handeln. Dessutom har säkerhetsaspekter lyfts fram – vid strömavbrott eller IT-problem kan ett helt kontantlöst samhälle bli särskilt sårbart.

Som en del av beslutet uppmanar riksdagen också regeringen att utreda huruvida fler samhällssektorer bör omfattas av krav på att acceptera kontanter. Framför allt diskuteras om offentliga myndigheter i större utsträckning ska vara skyldiga att kunna ta emot kontantbetalningar för sina tjänster.

Beslutet representerar en balansakt mellan att å ena sidan erkänna fördelarna med digitalisering och effektivisering, och å andra sidan säkerställa att ingen lämnas utanför. För livsmedelsbutiker och apotek innebär det nya lagkrav sannolikt vissa praktiska och administrativa utmaningar, då de behöver upprätthålla rutiner för kontanthantering trots att andelen kontantkunder är liten.

Den nya lagen är resultatet av ett långvarigt arbete där olika samhällsintressen vägts mot varandra. Handeln har tidigare uttryckt oro för ökade kostnader och säkerhetsrisker med kontanthantering, medan konsument- och pensionärsorganisationer långt drivit på för att bevara möjligheten att betala kontant.

Med den nya lagstiftningen tar Sverige ett steg för att säkerställa att kontanter förblir ett fungerande betalningsmedel, även i ett alltmer digitaliserat samhälle. Hur väl lagen kommer att fungera i praktiken återstår att se när den träder i kraft om drygt ett år.