FN:s människorättschef kritiserar Irans brutala förtryck

Situationen i Iran fortsätter att förvärras då landets hårdföra regim intensifierar sitt förtryck mot den egna befolkningen. FN:s högsta representant för mänskliga rättigheter, Volker Türk, har nu gått ut med skarp kritik mot de iranska myndigheternas agerande.

”Myndigheterna har trappat upp sitt brutala förtryck genom att gripa tusentals människor och införa ännu strängare restriktioner”, konstaterade Volker Türk i ett uttalande. Hans varning belyser den allt mer ansträngda situationen för civilbefolkningen i landet.

Den senaste vågen av förtryck kommer i kölvattnet av de omfattande landsomfattande protester som ägde rum tidigare under året. Dessa demonstrationer möttes med hårt våld från säkerhetsstyrkorna, och det exakta antalet dödade eller gripna personer har ännu inte kunnat fastställas av oberoende observatörer. Bristen på tillförlitlig information från landet gör det svårt att få en fullständig bild av förtryckets omfattning.

Iran har sedan länge en av världens mörkaste människorättshistorier när det kommer till användningen av dödsstraff. Landet utmärker sig internationellt genom att årligen genomföra fler avrättningar än nästan alla andra nationer. Dessa avrättningar äger ofta rum efter rättegångar som internationella människorättsorganisationer konsekvent har fördömt som godtyckliga och orättvisa.

Statistiken från förra året är särskilt alarmerande. Enligt uppgifter från två olika människorättsorganisationer avrättades mer än 1 630 personer i Iran under 2024. Detta är den högsta siffran som registrerats sedan 1989, vilket tyder på en oroande eskalering av regimens användning av dödsstraff som ett verktyg för att tysta opposition och sprida skräck bland befolkningen.

Bakom dessa siffror döljer sig individuella öden och familjer som sörjer sina nära och kära. Många av de avrättade har dömts för politiska brott eller för deltagande i protester mot regimen. Det iranska rättssystemet, som kontrolleras av landets religiösa och politiska elit, ger sällan de tilltalade möjlighet till rättvis rättegång eller tillgång till juridiskt försvar.

Den internationella gemenskapen har vid upprepade tillfällen uttryckt sin oro över situationen i Iran, men regimen har fortsatt att ignorera kritiken. FN och olika människorättsorganisationer har dokumenterat systematiska kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter i landet, inklusive tortyr, försvinnanden och utomrättsliga avrättningar.

Situationen för kvinnor i Iran är särskilt utsatt. Sedan de stora protesterna som startade efter den 22-åriga Mahsa Aminis död i moralpolisens våld 2022 har regimen skärpt kontrollen över kvinnors klädsel och beteende ytterligare. Tusentals kvinnor har gripits för att ha brutit mot landets strikta klädregler.

Pressfrihet och yttrandefrihet existerar i praktiken inte i Iran. Journalister, aktivister och vanliga medborgare som uttrycker kritik mot regimen riskerar fängelse, tortyr eller värre. Internetcensur är omfattande, och myndigheterna övervakar aktivt sociala medier för att identifiera och straffa oliktänkande.

Den ekonomiska situationen i landet har också försämrats markant under de senaste åren, delvis på grund av internationella sanktioner men också på grund av misslyckad ekonomisk politik och korruption. Detta har lett till ökad fattigdom och arbetslöshet, vilket i sin tur har bidragit till folkets frustration över regimen.

Trots det brutala förtrycket fortsätter iranska medborgare att visa mod genom att protestera mot regimen, även om de vet vilka risker de tar. Volker Türks uttalande är en påminnelse om att det internationella samfundet fortsätter att bevaka situationen i Iran och att dokumentera de brott mot mänskliga rättigheter som begås.