Under de senaste decennierna har EU-länder i allt större utsträckning vänt sig till biomassa som en energikälla för att värma upp sina hem. Trä i olika former – ved, träflis och kvistar – har blivit ett populärt alternativ i takt med att fossila bränslen fasas ut. Men denna övergång till vad som ofta marknadsförs som en grönare energilösning väcker nu allvarliga frågor om både miljö- och hälsokonsekvenser.

Forskare riktar nu skarp kritik mot den ökade användningen av biomassa för uppvärmning. De varnar för att förbränningen av skog och träprodukter genererar små partiklar som kan sprida sig över stora områden och utgöra betydande hälsorisker för befolkningen. Dessa mikroskopiska partiklar har förmågan att tränga in i människokroppen och kan orsaka allvarlig skada på hälsan.

Hälsoriskerna förknippade med dessa små förbränningspartiklar är omfattande och välkända inom medicinsk forskning. Exponering för partiklarna har kopplats till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, vilket är en av de ledande dödsorsakerna i Europa. Dessutom pekar forskningen på att förbränningspartiklar från biomassa kan förvärra eller utlösa astma hos både barn och vuxna, samt öka risken för olika cancerformer.

Den mest alarmerande konsekvensen är dock risken för förtida död. Studier visar att långvarig exponering för små förbränningspartiklar kan förkorta människors förväntade livslängd betydligt. Detta utgör en paradox i klimatpolitiken – medan biomassa ses som en del av lösningen för att minska koldioxidutsläpp och bekämpa klimatförändringarna, kan den samtidigt skapa nya folkhälsoproblem.

Situationen kompliceras ytterligare av den dramatiska minskningen av trädtäcke som Europa har upplevt under de senaste två och ett halvt decennierna. Enligt den aktuella rapporten har kontinenten förlorat 11 procent av sin trädtäckning under en 25-årsperiod. Detta är en betydande förlust som får konsekvenser för både biologisk mångfald och klimatet.

Förlusten av skog påverkar ekosystemen på flera plan. Träd spelar en avgörande roll för att absorbera koldioxid från atmosfären, och när stora skogsområden försvinner minskar jordens naturliga förmåga att hantera växthusgaser. Dessutom fungerar skogar som hem för otaliga växt- och djurarter, och avskogning leder till förlust av livsmiljöer och hotade arter.

Den ökade användningen av biomassa för energiändamål är en av flera faktorer som bidrar till minskningen av trädtäcket i Europa. Även om inte all biomassa kommer från nyavverkad skog, har den växande efterfrågan på träbaserade bränslen ökat trycket på europeiska skogar. Detta har skapat en debatt om huruvida biomassa verkligen kan betraktas som en hållbar energikälla på lång sikt.

Kritiker menar att EU:s klassificering av biomassa som förnybar energi är problematisk. Till skillnad från sol- och vindkraft, som inte kräver förbränning och inte genererar skadliga utsläpp, innebär användningen av biomassa att träd som har tagit decennier att växa förbränns på mycket kort tid. Detta frigör inte bara partiklar utan också koldioxid som var lagrad i träden.

Förespråkare av biomassa argumenterar däremot att om skogar sköts hållbart och nya träd planteras för att ersätta de som avverkas, kan biomassa vara koldioxidneutral på lång sikt. De pekar också på att biomassa kan utnyttja rester från skogsindustrin som annars skulle gå till spillo.

Debatten om biomassa som energikälla återspeglar en bredare utmaning i övergången till förnybar energi. Samtidigt som Europa strävar efter att minska sitt beroende av fossila bränslen och uppnå klimatmål, måste beslutsfattare väga olika faktorer mot varandra – inte bara koldioxidutsläpp, utan också luftkvalitet, folkhälsa och bevarandet av naturliga ekosystem.

Den aktuella rapporten understryker behovet av en mer nyanserad diskussion om vilka energikällor som verkligen är hållbara på lång sikt. För att uppnå en verkligt grön omställning kan det krävas en omvärdering av hur biomassa används och i vilken utsträckning den bör ingå i EU:s energimix framöver.