Karlshamns kommun håller idag en folkomröstning om etablering av kärnkraft, en fråga som väcker starka känslor bland kommuninvånarna. Utanför stadshuset möts röstande med helt olika perspektiv på vad ett ja eller nej skulle betyda för den lilla kustkommunen.

Yannic, som precis har flyttat till kommunen tillsammans med sin familj, är på väg in för att rösta nej. För honom handlar beslutet om barnens framtid och osäkerheten kring kärnkraftens långsiktiga konsekvenser. Elisabeth Carlsson har däremot bestämt sig för att rösta ja. Hon ser kärnkraften som en möjlighet för kommunen att locka nya invånare och få tillgång till nödvändigt kapital.

Även om folkomröstningen är av rådgivande karaktär har företrädarna för de tre största partierna i kommunen – Moderaterna, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna – uttalat sig för att de kommer att följa resultatet. Tommy Strannemalm, vice ordförande i kommunstyrelsen för Sverigedemokraterna, är tydlig med att folkets vilja måste respekteras.

Bakgrunden till omröstningen är att projektutvecklingsföretaget Kärnfull Next har pekat ut Karlshamn som en av fyra kandidatkommuner för etablering av små modulära reaktorer, så kallade SMR-reaktorer. Detta är en ny typ av kärnkraftverk som är mindre och mer flexibel än traditionella anläggningar. Karlshamnkoalitionen, bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, har från början varit positiva till att utreda förutsättningarna för kärnkraft, medan oppositionen har drivit på för att frågan skulle avgöras genom folkomröstning.

John Ahlberg, strategichef på Kärnfull Next, välkomnar att frågan nu ställs direkt till kommuninvånarna. Företaget har genomfört sina förstudie och anser att förutsättningarna för etablering är goda, men understryker att lokalt stöd och acceptans är avgörande för denna typ av projekt.

Bland nejsägarna finns olika skäl till motståndet. För Yannic är det framför allt hanteringen av kärnavfall som väger tyngst. Han oroar sig för att det saknas tydliga lösningar för hur det radioaktiva avfallet ska hanteras på lång sikt. Agne och Lillian, som också röstar nej, är inte motståndare till kärnkraft i sig, men anser att nya kärnkraftverk bör byggas där det redan finns etablerad kärnkraft sedan tidigare.

Detta argument möter dock motstånd från jasägaren Juliën Vergoossen, som pekar på motsägelsen i att alla vill ha el och köra elbilar, men ingen vill ha kärnkraft i sin egen närhet. Han menar att det finns något fel i det tankesättet. Flera röstande framhåller att Karlshamn faktiskt är en lämplig plats eftersom kommunen redan idag har ett oljekraftverk. Lars Elmberg betonar vikten av att placera ny kärnkraft där det redan finns utbyggd infrastruktur.

Oppositionsrådet Ida Lapell från Socialdemokraterna för en aktiv nejkampanj. Hon och hennes parti anser att nya kärnkraftverk ska byggas där kärnkraft redan existerar idag, vilket skulle vara både snabbare och billigare. Dessutom finns där redan både infrastruktur, kunskap och lokal acceptans för kärnkraft, argumenterar hon.

På den andra sidan står Moderaternas kommunalråd Magnus Gärdebring, som ser kärnkraftsfrågan som den viktigaste enskilda frågan för Karlshamn på mycket länge. Han menar att det handlar om vilken riktning kommunen ska ta framåt. Ett nej skulle enligt honom innebära stora risker eftersom det signalerar att kommunen inte nödvändigtvis välkomnar företagsetableringar. Ett ja skulle däremot sända positiva signaler till näringslivet.

Folkomröstningen i Karlshamn speglar en större nationell debatt om Sveriges energiförsörjning och kärnkraftens roll i omställningen till fossilfri energi. SMR-tekniken ses av förespråkare som en modern lösning som kan komplettera förnybar energi, medan kritiker ifrågasätter både säkerheten och den ekonomiska lönsamheten.

Resultatet av dagens omröstning väntas få betydelse inte bara för Karlshamn utan också som ett signalvärde för andra kommuner som överväger liknande etableringar. Hur kommuninvånarna röstar kan därmed påverka den framtida kärnkraftsutbyggnaden i Sverige.