Herman Johansson befann sig i en verklighet han knappt kunde föreställa sig när han skrev på för FC Dallas vid årsskiftet. Bara en månad tidigare hade han vunnit SM-guld med Mjällby och gjort sin A-landslagsdebut hemma mot Slovenien i den misslyckade VM-kvalkampen. Sex månader senare står han som VM-spelare – en resa som började som reserv men som fick en oväntat vändning.

Det var Emil Holms skada som gav Johansson den 26:e och sista platsen i VM-truppen. För den unge spelaren blev det ett bitterljuvt ögonblick, där hans egen dröm förverkligades på bekostnad av en lagkamrats olycka. Trots omständigheterna kan han inte dölja sin stolthet över att få vara med på detta äventyr.

”Det är klart att man känner sig stolt och hedrad att få vara med på den här resan”, säger Johansson.

Det som gör situationen extra speciell för Johansson är att stora delar av hans karriärs största äventyr utspelar sig just på hemmaplan i Dallas. Som stadens lokalkännare har han oväntat fått en ny roll utanför fotbollsplanen – att vara guide för sina svenska lagkamrater som vill utforska staden på sin fritid.

Johansson är dock ärlig med att hans lokalkännedom har sina begränsningar. Killarna i landslaget ställer massor av frågor till honom, som om han varit i staden i flera år. I verkligheten håller han fortfarande på att lära sig själv, men gör sitt besta för att ge de tips och råd han kan om vad man kan göra och vilka platser han tycker är intressanta att besöka.

Hemma i Ångermanland har Johanssons VM-deltagande väckt stor uppmärksamhet. Lokaltidningen har gjort en stor sak av hans framgång och enligt uppgift skrivit att det är större än ”Foppa” – det största som någonsin hänt regionen. Johansson själv är betydligt mer återhållsam i sina bedömningar.

Han anser att hockeylegendaren Peter Forsberg är en idrottare med betydligt större meriter. För Johansson är Forsberg en stor förebild inom idrotten. Han minns hur han som tioåring dagligen gick in på YouTube för att titta på klipp med hockeystjärnan, trots att han själv inte spelade hockey. För honom är Forsberg helt enkelt ”killen” – och att ens nämnas i samma mening känns nästan för mycket.

På frågan om han träffat sin idol svarar Johansson skrattande att han sett honom på ICA en gång, men inte sagt något.

Johanssons väg till VM-truppen har inte varit helt rätlinjig. Efter en stark insats i playoff-semifinalen mot Ukraina sågs han som en startkandidat mot Polen. Men när matchen väl skulle spelas satt han på läktaren och tittade på. Beslutet var hans eget.

Han kände sig inte redo – varken mentalt eller fysiskt – och valde att gå till förbundskapten Graham Potter och berätta detta. För Johansson kändes det viktigare att laget skulle ha en fullt återställd spelare på planen än att han själv skulle tvinga sig ut där. I en match där allt stod på spel ansåg han det mest rättvist att någon annan fick spela.

Potters reaktion var förstående och professionell. Det uppstod inga problem, vilket vittnar om en öppen dialog mellan spelare och tränare i det svenska landslaget.

Nu står Johansson inför sitt första VM-äventyr när Sverige spelar sin öppningsmatch mot Tunisien på måndag kväll, svensk tid. Oavsett om han får spela från start eller kommer in som avbytare har han redan visat prov på mognad och laganda – egenskaper som kan vara lika värdefulla som fotbollsskicklighet i ett mästerskap.

Från Mjällbys guldglädje till VM-scenen i Dallas – Herman Johanssons resa är ett exempel på hur snabbt fotbollskarriärer kan förändras. För en spelare som fortfarande lär sig hitta i sin nya hemstad har han redan tagit steget upp på världsscenen.