Forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt och SLU Artdatabanken uppmanar allmänheten att fortsätta skicka in myggor för kartläggning under 2024. Detta efter att förra årets insamling resulterade i flera anmärkningsvärda fynd som visar på hur klimatförändringar påverkar myggfaunan i Sverige.

Under 2023 skickades totalt 688 myggor in från olika delar av landet till forskningsprojektet Myggkartan. Insändningarna har gett forskarna värdefull information om vilka myggarter som finns i Sverige och hur deras utbredning förändras över tid. Nu hoppas forskarna på fortsatt engagemang från allmänheten för att kunna följa utvecklingen även under innevarande år.

Ett av de mest uppseendeväckande fynden från förra årets insamling var upptäckten av en saltvattensmygga i Uppland. Det är första gången som denna art har påträffats så långt norrut i Sverige. Fyndet väcker frågor om hur klimatförändringar påverkar myggarters utbredning och om vi kan förvänta oss att se fler sydliga arter etablera sig i Sverige.

Klimatförändringarnas påverkan på myggor är ett växande problem i norra Europa. Med varmare temperaturer och kortare vintrar skapas gynnsamma förhållanden för olika myggarter att sprida sig norrut. Mildare vintrar innebär att fler myggor överlever till nästa säsong, och längre somrar ger dem mer tid att föröka sig. Detta leder till att arter som tidigare varit begränsade till sydligare breddgrader nu kan etablera sig längre norrut.

Förändringen i myggfaunan är inte bara en fråga om obehag från fler myggbett. Vissa myggarter kan fungera som vektorer för sjukdomar som kan påverka både människor och djur. Ett tydligt exempel på detta kom från Danmark förra året, där West Nile-virus upptäcktes i myggor för första gången. Viruset kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor, hästar och fåglar.

West Nile-virus överförs främst av myggor som bitit infekterade fåglar. Även om de flesta människor som smittas inte utvecklar några symtom, kan viruset i vissa fall orsaka allvarlig inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. Hästar är särskilt känsliga för viruset, och hos fåglar kan det orsaka massiv dödlighet. Upptäckten i Danmark visar att viruset nu etablerat sig i vårt närområde, vilket gör det ännu viktigare att övervaka myggpopulationerna i Sverige.

Det svenska forskningsprojektet Myggkartan är ett så kallat medborgarforskningsprojekt, där allmänheten spelar en central roll i datainsamlingen. Genom att fånga och skicka in myggor kan privatpersoner bidra till viktig forskning om artutbredning och möjliga sjukdomsrisker. Detta är ett kostnadseffektivt sätt att samla in data från ett stort geografiskt område som skulle vara svårt för forskare att täcka på egen hand.

För att delta i projektet ska myggor som bitit rapporteras via Artportalen, en digital plattform för rapportering av växt- och djurobservationer i Sverige. Artportalen drivs av SLU Artdatabanken och är ett viktigt verktyg för att följa förändringar i den svenska floran och faunan över tid.

Forskarna betonar vikten av fortsatt övervakning för att kunna upptäcka nya arter i tid och följa spridningen av potentiellt sjukdomsbärande myggor. Med den pågående klimatförändringen förväntas problemet bara öka i omfattning, vilket gör projekt som Myggkartan allt viktigare för folkhälsan och djurhälsan i Sverige.

Genom att fortsätta samla in och analysera myggor från hela landet hoppas forskarna kunna ge bättre underlag för bedömningar av smittrisker och bidra till beredskapen för eventuella framtida sjukdomsutbrott.