Forssell hoppas kunna utvisa 155 dömda syrier från Sverige

Representanter för den svenska regeringen genomförde ett viktigt besök i Damaskus i november, en resa som markerar en ny fas i Sveriges strategi för migration och återvändande. Migrationsminister Johan Forssell (M) reste till den syriska huvudstaden för att föra samtal om förutsättningarna för att Syrien ska acceptera återvändande av sina egna medborgare som ska utvisas från Sverige.

”Under besöket beslutade vi att inleda ett samarbete, och det handlar vanligtvis om mycket praktiska frågor. Det gäller möjligheten att utfärda resehandlingar och fastställa identiteter,” förklarar Forssell.

I fokus för diskussionerna står bland annat 155 dömda syrier som den svenska regeringen vill utvisa. Enligt ministern rör det sig om personer som begått allvarlig brottslighet.

”Det handlar ofta om mycket allvarliga brott,” säger Forssell. ”Idag kan vi inte verkställa utvisningarna eftersom personerna inte vill återvända hem.”

För att kunna utvisa personer som motsätter sig utvisning krävs ett mottagarsystem i destinationslandet, i detta fall det svårt krigsdrabbade Syrien. Att etablera sådana system har länge varit en utmaning i svensk migrationspolitik, särskilt gällande länder med komplicerade säkerhetslägen.

En teknisk delegation från Syrien förväntas inom kort besöka Stockholm för fortsatta samtal. Delegationen beskrivs bestå av tjänstemän som bland annat kommer att träffa representanter från Migrationsverket och Polismyndigheten för att få insyn i hur Sverige hanterar migrationsfrågor.

Regeringen fattade förra veckan beslut om att avsätta tre miljoner kronor för 2026 till Migrationsverket för att genomföra en genomförbarhetsstudie och ”relationsskapande” aktiviteter med syriska aktörer. I denna summa ingår även finansiering för den syriska delegationens Stockholmsbesök.

På frågan om Sverige skulle kunna använda sitt bistånd som påtryckningsmedel för att få Syrien att acceptera utvisade medborgare svarar Forssell:

”Om man vill ta emot svenskt utvecklingsbistånd är det viktigt att man också lyssnar på Sveriges intressen. Det kan naturligtvis också vara en fråga,” säger han, men tillägger att det inte handlar om att villkora humanitärt bistånd.

Syrien är inte det enda landet i regeringens fokus för återvändandearbetet. Somalia är också prioriterat, och på regeringens lista finns 56 dömda somalier som ska utvisas. Situationen är komplex även där, med utmaningar kring säkerhet och mottagande.

Parallellt med arbetet gentemot Syrien och Somalia har Sverige tillsammans med EU-kommissionen bjudit in representanter för talibanregimen i Afghanistan till samtal i Bryssel. Dessa diskussioner fokuserar på hur afghanska medborgare kan utvisas från EU-länder. Enligt Forssell finns det cirka 200 dömda afghaner i Sverige med utvisningsbeslut.

Den svenska regeringens intensifierade arbete med återvändande speglar en bredare europeisk trend där flera länder nu försöker etablera samarbeten med ursprungsländer som tidigare ansetts problematiska ur ett säkerhetsperspektiv. Denna utveckling sker samtidigt som migrationspolitiken blivit en allt viktigare politisk fråga i många europeiska länder.

Kritiker har uttryckt oro över säkerhetsläget i länder som Syrien och Afghanistan och ifrågasatt om utvisningar dit kan genomföras med respekt för mänskliga rättigheter. Förespråkare för en striktare migrationspolitik menar å andra sidan att personer som begått allvarliga brott inte bör få stanna i Sverige, oavsett situation i hemlandet.

Den fortsatta utvecklingen av dessa samarbeten kommer sannolikt att följas noga av både politiska aktörer och människorättsorganisationer under de kommande månaderna.