Förstagångsväljare kan avgöra valet – men många känner sig osynliga
I september väntas miljontals svenskar gå till vallokalerna, och bland dem finns en grupp som kan bli avgörande i ett jämnt val: förstagångsväljarna. Enligt statistik från SCB utgör de 6,5 procent av alla röstberättigade i årets val, en ökning jämfört med 2022 då siffran låg på 5,7 procent. I kommuner kring Stockholm, Göteborg och Malmö är andelen som högst – i Danderyd toppar listan med 9,2 procent – medan den är som lägst i Överkalix med 3,8 procent.
För 18-åriga Maya Stenmark i Uppsala blir det en historisk första gång. Hon är medveten om att hennes röst räknas, men känner samtidigt en oro över hur mycket den faktiskt väger. ”Jag är inte nöjd med den nuvarande regeringen, och jag känner att jag som medborgare måste kunna påverka det. Jag har ingen tvekan om att min röst betyder något – en vanlig Svensson kan göra skillnad för det här landet”, säger hon.
Vilket parti hon ska lägga sin röst på har hon ännu inte bestämt. Frågorna hon prioriterar är däremot tydliga: klimat och miljö. ”Jag är väldigt engagerad i att ta hand om jorden. Det känns som en ödesfråga för min generation.”
Skillnaderna mellan unga kvinnor och män växer
Men bakom det engagemang som Maya representerar döljer sig en allt tydligare politisk polarisering bland unga. Forskning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att män och kvinnor i åldern 18–25 röstar allt mer olika. Utvecklingen har accelererat under det senaste decenniet, och de yngsta väljarna sticker ut mest.
Oskar Hultin Bäckersten, doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet, beskriver mönstret som unikt. ”Vi ser en könspolarisering i den yngre gruppen som vi aldrig har skådat tidigare. Unga kvinnor och unga män konsumerar helt olika politiskt innehåll och drar åt olika håll.”
Han betonar att orsakssambanden ännu inte är klarlagda. ”Det är inte alls säkert att sociala medier driver utvecklingen. Det kan lika gärna vara så att de attityder man redan har påverkar vilket innehåll man söker sig till. Vi ser en viss polarisering i flera olika riktningar bland unga.”
Förstagångsväljare röstar mer vänster – och tappade mark i senaste valet
Historiskt har förstagångsväljare lutat mer åt vänster än genomsnittsväljaren. De röstar i högre utsträckning på Vänsterpartiet och Miljöpartiet, medan Socialdemokraterna får mindre stöd i den gruppen. I förra valet hade Moderaterna dock ett starkt övertag bland unga väljare.
Anton Rasmusson, 18, från Täby utanför Stockholm, ska rösta för första gången. Arbetslösheten är hans viktigaste fråga – om bara något år ska han ut på arbetsmarknaden. ”Jag har hört hur tufft det kan vara att få jobb. För mig är det avgörande att samhället fungerar, och det gör det inte riktigt i dag”, säger han.
Samtidigt är han medveten om att hans röst är en av tio miljoner. ”Jag är lite skeptisk till hur stor skillnad den gör. Men om alla tänker så, då fungerar inte demokratin. Så jag måste ta ansvar.”
För att komma fram till sitt val använder Anton valkompasser, följer debatter och läser analyser. Men han är kritisk till politikernas retorik. ”Varje gång en politiker uttalar sig är jag källkritisk. Jag frågar mig alltid hur ärliga de egentligen är.”
TikTok har blivit en ny politisk arena
Sociala mediers betydelse för ungas politiska engagemang växer. En rapport från Internetstiftelsen visar att hela 48 procent av förstagångsväljarna har tagit del av politiskt innehåll på TikTok under det senaste året – mer än en fördubbling jämfört med valet 2022, då siffran var 23 procent. I åldersgruppen 26–35 är motsvarande siffra bara 10 procent.
Maya Stenmark märker av utvecklingen i sitt eget flöde, där partiernas ungdomsförbund dominerar. Hon tycker att politikerna borde synas mer i hela landet. ”Statsministern och partiledarna besöker gärna skolor i storstäderna, men de kommer aldrig hit upp till Kiruna”, säger hon.
Anton Rasmusson efterlyser tydligare politiska besked. ”Politikerna är bra på att visa upp sig, men sämre på att berätta vad de faktiskt står för. Ofta får man veta mer om vad motståndarna gör fel än vad partiet självt vill göra. De säger ord som de tror att unga gillar, i stället för att berätta vad de faktiskt vill genomföra.”
Trots kritiken ser båda fram emot valdagen med viss tillförsikt. ”Det finns saker jag skulle vilja förändra, men jag ser ändå positivt på framtiden”, säger Anton.
Oskar Hultin Bäckersten menar att förstagångsväljarna är en grupp som partierna har all anledning att satsa på. ”Har man väl röstat en gång är sannolikheten stor att man fortsätter rösta. Därför är det här valet avgörande för långsiktiga politiska vanor – och för partierna som vill knyta till sig väljare för framtiden.”
Fakta: Förstagångsväljare
- Förstagångsväljare utgör 6,5 procent av de röstberättigade i årets val, jämfört med 5,7 procent 2022.
- Högst andel finns i Danderyd med 9,2 procent, lägst i Överkalix med 3,8 procent.
- Valdeltagandet bland förstagångsväljare minskade från 86 till 84 procent mellan valen 2018 och 2022.
- Förstagångsväljare tenderar att rösta i högre utsträckning om minst en förälder röstar.
- Andelen unga (18–24 år) i riksdag, region- och kommunfullmäktige har minskat från 4 procent 2014 till 2,5 procent 2022.
Källor: SCB, Internetstiftelsen (Svenskarna och internet 2026: Val special), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
