Frankrike arbetar med ny FN-resolution för att garantera navigationsfriheten i Hormuzsundet

Frankrike har lagt fram ett utkast till en ny resolution i FN:s säkerhetsråd, med syftet att garantera fri sjöfart genom Hormuzsundet. Det uppger en anonym diplomat för flera internationella medier. Enligt uppgifterna ska resolutionen slå fast rätten till obehindrad navigering genom det strategiskt viktiga sundet, som länge pekats ut som en av världens känsligaste energiflaskhalsar. Initiativet kommer i en tid då säkerhetsläget i Mellanöstern återigen skapar oro för att internationella handelsvägar ska dras in i ett bredare regionalt drama.

Hormuzsundet är den enda farleden från Persiska viken ut till öppet hav och en av de mest trafikerade sjövägarna för oljetransporter i världen. En stor del av den råolja som produceras i Saudiarabien, Irak, Förenade Arabemiraten och Kuwait måste passera sundet för att nå världsmarknaden. Även flytande naturgas från Qatar, en av de största LNG-exportörerna globalt, fraktas genom samma farled. Enligt flera beräkningar passerar omkring en femtedel av världens olja dagligen genom sundet, vilket gör att riskerna med eventuella störningar är svåra att överskatta för både europeiska och asiatiska imporländer.

Resolutionen från Frankrike ska inte läsas som ett enskilt ställningstagande, utan som ett sätt att hantera en påtaglig säkerhetspolitisk risk. Frankrike är en av de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet med vetorätt, och landet har under flera år haft både militär närvaro och diplomatiska engagemang i Mellanöstern. Genom att lyfta frågan till FN-nivå vill Paris förmodligen stärka det folkrättsliga skyddet för handelsfartyg och skapa en gemensam internationell hållning.

Bakgrunden är de upprepade incidenterna med attacker och kapningsförsök mot tankfartyg i regionen under senare år. Flera av dessa har kopplats till spänningar mellan Iran å ena sidan och USA och dess allierade å andra sidan. Iran har vid flera tillfällen hotat att störa sjöfarten i Hormuzsundet, särskilt i samband med konflikter eller pågående förhandlingar om landets kärnprogram. Redan 2019 och 2020 skakades marknaden av en rad attacker mot oljetankers utanför Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, vilket ledde till att flera rederier tvingades omvärdera sina säkerhetsrutiner.

Även om inga nya attacker nämns i resolutionen är tidpunkten laddad. Ett utökat säkerhetspolitiskt tryck i regionen påverkar direkt fraktpriserna och försäkringspremierna för tankfartyg. Redan vid tidigare oroligheter har det setts hur rederier ökar sina krav på krigsriskersättning när fartyg ska passera genom sundet. Ett osäkert Hormuzsund skulle dessutom kunna tvinga fram omdirigeringar av fartyg, vilket i sin tur skulle leda till längre transportvägar och högre kostnader. För världsmarknaden handlar det inte bara om oljepriset i sig, utan också om hur leveranskedjor påverkas när ett av världens viktigaste transportleder riskerar att störas.

FN:s säkerhetsråd har tidigare engagerat sig i frågor om sjöfartsskydd, bland annat genom resolutioner som rör piratdumpar utanför Somalia. Att liknande mekanismer nu aktualiseras för Hormuzsundet speglar en ökad medvetenhet om att internationell rätt måste upprätthållas också i farvatten som präglas av stormaktspolitiska spänningar. Ett antagande av resolutionen skulle ge ett tydligt folkrättsligt mandat för åtgärder, exempelvis för fartygseskortering eller övervakning, även om det återstår att se hur långtgående skrivningar som faktiskt kan samla stöd.

Ryssland och Kina, som båda är permanenta medlemmar i säkerhetsrådet och har nära förbindelser med Iran, kommer sannolikt att granska förslaget ingående. Båda länderna har varit kritiska till västerländska sanktioner och militära initiativ i regionen. Frågan är därför inte bara juridisk utan också i hög grad diplomatisk. Frankrikes initiativ kan ses som ett sätt att sätta press på parterna att värna fri sjöfart, samtidigt som det ökar den politiska kostnaden för den som överväger att kringskära navigationsrätten i Hormuz.

För omvärlden handlar frågan om mycket mer än Mellanösterns grannskap. Europa, som importerar stora mängder olja och gas från regionen, har också ett direkt intresse av att sjövägarna förblir öppna. Även länder i Asien, främst Kina, Indien, Japan och Sydkorea, är beroende av leveranser genom sundet. Ett avbrott i sjöfarten där skulle få omedelbara och globala konsekvenser för energipriserna.

Diplomater i New York säger att diskussionerna om resolutionen befinner sig i ett tidigt skede. Texten kan komma att ändras under förhandlingarnas gång, och det är ännu inte klart när eller om den sätts på omröstning. Men att Frankrike nu tar ett sådant initiativ skickar en tydlig signal: Hormuzsundet är inte bara en lokal angelägenhet, utan en central del av det internationella system som den globala ekonomin vilar på. Utan fri navigering genom dessa trånga vatten skulle varken oljepriser, global tillväxt eller leveranskedjor kunna fungera som de gör i dag.