Frankrike tvingas nu skriva om den omdiskuterade lagen om åldersverifiering på sociala medier. Regeringen i Paris meddelar att ett nytt lagförslag ska tas fram efter att Konstitutionsrådet riktat invändningar mot den tidigare texten. Premiärminister Sébastien Lecornu har fått i uppdrag av president Emmanuel Macron att leda arbetet, och enligt Élyséepalatset ska det ske så snart som möjligt med hänsyn både till rådets beslut och till EU-rätten.

Den ursprungliga lagen antogs av parlamentet i juli med bred majoritet och var planerad att träda i kraft i september. Enligt den skulle plattformar som TikTok, Snapchat, Instagram och Facebook bli skyldiga att verifiera användarnas ålder och förhindra att barn under 15 år använder tjänsterna. Lagen innehöll även ett förbud mot mobiltelefoner i franska skolor, en del av en bredare politisk strävan att skydda unga från skärmberoende och skadligt innehåll.

Att Konstitutionsrådet nu invänder innebär ett konkret bakslag för regeringen. Rådet har i flera tidigare fall varit restriktivt till lagstiftning som begränsar grundläggande rättigheter, och åldersverifiering väcker frågor om integritet och yttrandefrihet. En central invändning tros handla om att lagen inte var tillräckligt förenlig med EU:s regler för elektronisk kommunikation och dataskydd. Genom att be regeringen att ta fram en ny text signalerar Macron att ambitionen kvarstår, men att den måste anpassas juridiskt.

Frankrike har under flera år legat i framkant när det gäller reglering av digitala plattformar inom EU. Redan 2018 införde landet ett förbud mot mobiltelefoner i grundskolan, och regeringen har drivit på för hårdare tag mot sociala medier. Samtidigt är frågan om åldersverifiering långt ifrån enkel att lösa rent tekniskt. Plattformar som TikTok och Snapchat används i stor utsträckning av unga människor, och en åldersgräns utan effektiva kontrollmekanismer riskerar att bli tandlös. Men att kräva statlig ID-verifiering för att skapa ett konto väcker samtidigt bekymmer kring personlig integritet och datalagring.

För techjättarna innebär den franska processen en ny påminnelse om att Europa blir allt mer aktivt när det gäller att reglera deras tjänster. Meta, som äger Instagram och Facebook, har redan investerat i verktyg för ålderskontroll och ansiktsigenkänning för att uppskatta användares ålder. TikTok, som ägs av kinesiska ByteDance, har infört liknande funktioner i flera länder. Snapchat, med sin unga användarbas, är särskilt utsatt om hårdare krav införs.

Bakgrunden är en växande oro över sociala mediers påverkan på barns psykiska hälsa, skolresultat och sociala utveckling. Flera europeiska länder har på senare år diskuterat åldersgränser, skärmtid och mobilförbud. EU:s digitala tjänsteförordning, Digital Services Act, ställer redan krav på plattformar att skydda minderåriga, men den franska lagen går längre genom att specifikt kräva åldersverifiering och helt stänga ute användare under 15 år.

Ur ett marknadsperspektiv kan franska regleringar få följdeffekter inom hela EU. Om Frankrike lyckas forma en lag som överlever både konstitutionell prövning och EU-rättslig granskning, kan den bli en modell för andra medlemsländer. Samtidigt innebär tekniska krav på åldersverifiering ökade kostnader för företagen, och risken är att mindre aktörer får svårare att följa reglerna än de stora plattformarna. För etablerade jättar som Meta och Google kan det handla om anpassningar av befintliga system, medan mindre sociala nätverk kan tvingas bygga upp nya kontrollmekanismer från grunden.

Den nya lagprocessen i Frankrike väcker också frågor om hur långt stater kan gå i att reglera digitala tjänster utan att undergräva användarnas rättigheter. Att verifiera ålder på nätet kräver i praktiken att användare lämnar ut personuppgifter, vilket kolliderar med EU:s strikta regler om dataskydd. Den franska regeringen måste nu hitta en modell som är både effektiv och rättssäker, och det återstår att se om Lecomu kan leverera ett förslag som håller.

Debatten om barns närvaro på sociala medier lär fortsätta, både i Frankrike och i övriga Europa. Att en av EU:s mest pådrivande regeringar nu tvingas backa och tänka om visar hur svår frågan är. Lagstiftning på området rör en komplex väv av teknik, juridik, integritet och barns rättigheter. Beslutet från Paris blir därför viktigt att följa för alla som intresserar sig för hur framtidens digitala värld ska regleras.