Försvarsexperten om hotet mot Europa: ”Ryssarna alltmer hänsynslösa”

Brandattentat, cyberattacker, kapade undervattenskablar, drönarlarm och spionage – hybridkrigföringen mot Europa tar sig många uttryck. Ett av de allvarligaste exemplen hittills är drönarangreppet mot flygplatsen i Leipzig i början av augusti. Flygplatsen Leipzig/Halle är en av Europas största fraktflygplatser och en central nod för militärt stöd till Ukraina, med närvaro av både Nato och den tyska försvarsmakten.

En kamikazedrönare försedd med sprängämnet Semtex ska ha tagit sig in på ett särskilt känsligt område. Den var konstruerad för att inte upptäckas av antidrönarsystemen och hittades först av en uppmärksam busschaufför i närheten av ett ukrainskt fraktplan. Enligt övervakningsbilder som Die Zeit tagit del av träffade farkosten planets vinge, nära bränsletankarna. Hade laddningen detonerat där kunde följderna ha blivit katastrofala. Sprängladdningen detonerade inte, men varför är fortfarande oklart.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt har kallat händelsen för ett attentatsförsök av en utländsk aktör med professionell teknik. Carlo Masala, professor i internationell politik vid den tyska försvarsmaktens universitet i München, säger att det rör sig om en helt ny nivå av hybridkrigföring. ”Det var de facto ett försök till attack, utfört av en professionell aktör. Det här är första gången ett sådant attentatsförsök har skett i Tyskland, och förmodligen också i Europa”, säger han.

Semtex är ett plastiskt sprängämne som väcker särskild uppmärksamhet. Samma typ av sprängämne användes vid Lockerbieattentatet 1988, då 270 människor omkom. Masala påpekar att Semtex inte är något som köps på internet, utan hanteras av militära aktörer och stater. Det pekar enligt honom mot en professionell aktör med statliga resurser.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Europa upprepade gånger drabbats av sabotage, cyberattacker och drönarlarm. Tysklands regering har hittills undvikit att formellt peka ut Ryssland. Ett sådant besked skulle kunna utlösa krav på åtgärder, exempelvis genom Natos artikel 4, som innebär att medlemsländerna ska samråda om den territoriella integriteten eller säkerheten hotas. Enligt uppgifter i Wall Street Journal varnar amerikanska underrättelsetjänster för att Kreml kan vara berett att testa Nato redan i höst, bland annat genom påverkansoperationer eller en mindre markinvasion.

Hybridkrigföring är en strategi som blandar traditionell militär förmåga med dolda operationer i gränslandet mellan krig och fred. Begreppet fick genomslag efter Rysslands annektering av Krim 2014. I Tyskland har debatten intensifierats. Bara dagar efter händelsen i Leipzig siktades två drönare intill en militärbas i västra Tyskland där det amerikanska luftvärnssystemet Patriot förvaras. Carlo Masala räknar med en upptrappning från rysk sida: en ammunitionsfabrik i Bulgarien har sprängts och ballistiska robotar har slagit ner i Polen. ”Vi lär få se fler attentatsförsök framöver”, säger han.

EU har försökt mobilisera. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lanserat bygget av en så kallad drönarmur, som hon beskriver som EU:s svar på modern krigföring. När EU:s ledare möttes i Köpenhamn förra hösten fick franska militärer, en tysk fregatt och svenska antidrönarsystem skydda toppmötet. Kritiken mot Tysklands hantering av Leipzigincidenten har varit hård. Regeringen utlovar nu mer resurser till polisen och utökade befogenheter åt underrättelsetjänsterna.

Flera andra europeiska länder har under det senaste året avslöjat misstänkt rysk inblandning i sabotage och påverkansoperationer. I Sverige meddelade Säkerhetspolisen i början av samma månad att en rysk spionoperation, som syftat till att skada Sveriges rykte internationellt, stoppats. En utländsk agent ska enligt Säpo ha värvats för att inhämta information om svenskt beslutsfattande. I Frankrike har cybersäkerhetsmyndigheten anklagat en hackergrupp med kopplingar till Rysslands militära underrättelsetjänst för cyberattacker mot de olympiska spelen i Paris 2024. I Polen grep säkerhetstjänsten i fjol en belarusisk medborgare som misstänks ha planerat ett brandattentat mot en anläggning i Gdańsk på uppdrag av rysk underrättelsetjänst. Polen är ett viktigt nav för vapenleveranser till Ukraina. I Rumänien ogiltigförklarades presidentvalet i december 2024 av landets högsta domstol efter misstankar om en rysk påverkanskampanj som gynnade den pro-ryska kandidaten Calin Georgescu.

Den samlade bilden, enligt flera bedömare, är en medveten rysk strategi att pressa europeiska regeringar att minska stödet till Ukraina. Ryssland förnekar all inblandning. Men med drönare över militära anläggningar och sabotage mot försvarsindustrin står Europa inför ett säkerhetspolitiskt läge där gränsen mellan krig och fred blivit allt svårare att dra.