Riksåklagarmyndigheten har genomfört en utvärdering av lagen om anonyma vittnen som visar att verktyget använts i ett fåtal fall sedan det trädde i kraft i januari förra året. Enligt granskningen, som sträcker sig fram till den 1 april 2026, identifierades tre fall där domstolar beviljat anonymitet för vittnen. Sedan utvärderingen avslutades har ytterligare ett fall uppdagats, där en person ska vittna anonymt i en rättegång i Umeå kopplad till den så kallade onlinesekten 764.

Chefsåklagare Magnus Johansson, som ansvarade för den första utvärderingen av lagstiftningen, menar att det är svårt att bedöma om antalet fall är fler eller färre än väntat. Han betonar att utgångspunkten för lagstiftningen är att det ska vara en exceptionell regel som endast används i särskilt känsliga situationer.

## Olika användningsområden

I två av de tre identifierade fallen har personer vittnats under pseudonym endast under förundersökningen, utan att höras under någon eventuell huvudförhandling. Effekten av dessa anonyma vittnesmål är okänd, och det går inte att säkerställa vilken betydelse de haft för utredningarna.

Det tredje fallet rör ett mord i Lidköping 2022, där en tidigare medlem av Hells Angels hördes under utredningen. Vittnet var planerat att höras även under rättegången, men åklagaren valde att dra tillbaka vittnesmålet utan att ge någon närmare förklaring. Målet slutade med en frikännande dom.

Det pågående fallet i Umeå, som rör en lång rad allvarliga brott kopplade till onlinesekten 764, kommer därmed att bli det första där ett anonymt vittne hörs under en huvudförhandling. Detta innebär ett historiskt rättsligt prejudikat för svensk rätt och kommer att ge viktig vägledning för hur lagen tillämpas framöver.

## Användning under förundersökning

Justitieminister Gunnar Strömmer uttrycker tillfredsställelse med hur lagen tillämpats hittills. Han menar att resultatet bekräftar de förväntningar som fanns när lagstiftningen presenterades. Enligt Strömmer visar utvärderingen att verktyget främst kommer att användas under förundersökningsfasen för att säkra andra bevismedel, som sedan kan användas under huvudförhandlingen.

Strömmer betonar att effektiviteten hos anonyma vittnen inte primärt ska bedömas utifrån hur ofta verktyget används, utan snarare vilken inverkan det har i de enskilda fall där det blir aktuellt. Enligt justitieministern har åklagarmyndigheten i utvärderingen bedömt att detta varit ett effektivt verktyg i ett antal utredningar.

Trots att det handlar om ett begränsat antal fall menar Strömmer att anonyma vittnen, tillsammans med andra åtgärder, kan bidra till att bryta tystnadskultur och stärka vittnesskyddet. Detta var ett av regeringens huvudsyften med lagstiftningen.

## Komplement till andra skyddsåtgärder

Justitieministern understryker att anonyma vittnen inte ersätter andra viktiga verktyg för att skydda brottsoffer eller vittnen. Istället handlar det om att ge rättsväsendet möjlighet att även använda anonymitet som skydd under själva förundersökningen eller huvudförhandlingen när det finns ett särskilt behov.

För att ett vittne ska få höras anonymt krävs att åklagare, misstänkt eller tilltalad ansöker hos tingsrätten. Domstolen kan godkänna ansökan om det finns en ”betydande risk” för att vittnet eller dess anhöriga annars utsätts för allvarlig brottslighet.

## Strikta krav för godkännande

Lagstiftningen innehåller flera strikta krav som måste uppfyllas. Det brott som vittnet ska höras om måste ha ett straffvärde på minst två års fängelse. Vidare måste skälen för anonymitet väga tyngre än de svårigheter det innebär för en misstänkt eller tilltalad att försvara sig.

Andra skyddsåtgärder för vittnet ska dessutom bedömas som otillräckliga eller väsentligt svårare att genomföra, och det ska i övrigt vara lämpligt att höra vittnet anonymt. De domare som avgör målet får inte känna till identiteten på det anonyma vittnet, och ett offentligt ombud ska utses för att bevaka rättssäkerhetsfrågor. Domstolens beslut kan även överklagas.

Utvecklingen av anonyma vittnen i svensk rätt kommer att följas noga av rättsväsendet och juridiska experter för att säkerställa balansen mellan effektiv brottsbekämpning och den tilltalades rätt till en rättvis rättegång.