Stora förekomster av cyanobakterier befinner sig just nu ute till havs, och förutom vid Gotlands västkust har mindre algblomningar rapporterats på flera platser i Stockholms skärgård. Det uppger Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande. Situationen har väckt uppmärksamhet bland badgäster och kustboende, men enligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, är läget inte värre än normalt för årstiden.

Jörgen Öberg, oceanograf på SMHI, betonar att förekomsterna ligger på en helt vanlig nivå för denna tid på året. Tvärtom mot vad som kan uppfattas som en ovanligt kraftig blomning, ligger situationen i linje med vad som brukar observeras under sommarmånaderna i Östersjön.

Cyanobakterier, även kända som blågröna alger, utgör en potentiell hälsorisk för badande. Vid förtäring kan de orsaka magproblem, feber och muskelvärk. Myndigheter rekommenderar alla som har simmat i vatten med algblomning och därefter exponerats för kallt vatten att kontakta Giftinformationscentralen för rådgivning. Symtomen kan också inkludera illamående, kräkningar, diarré samt hud- och ögonirritation.

Algblomningen är en direkt konsekvens av övergödningen i Östersjön, ett miljöproblem som har plågat regionen under decennier. Övergödning uppstår när för mycket näringsämnen, främst kväve och fosfor, tillförs havet genom bland annat jordbruk, avloppsvatten och industri. Dessa näringsämnen fungerar som gödning för algerna, vilket leder till massiv tillväxt under gynnsamma förhållanden.

Enligt Öberg kommer algblomningen så småningom att försvinna naturligt, men det finns mycket som talar för att förekomsten kommer att bestå på ungefär samma nivå under de närmaste dagarna. Den främsta orsaken till att algerna förblir synliga och koncentrerade vid ytan är bristen på vind. Vid stillsamt väder samlas algerna i täta mattor vid vattenytan, vilket gör dem särskilt påtagliga och problematiska för badgäster.

Om det hade börjat blåsa och blivit riktigt vågigt skulle algerna ha blandats ner i vattenmassan och inte blivit lika märkbara som de är nu, förklarar Öberg. Vindomrörning av vattnet skulle alltså sprida ut algkoncentrationerna och göra dem mindre synliga, även om de fortfarande finns kvar i vattnet.

Algblomningar i Östersjön har olika färger och utseenden beroende på hur stora de är och vilka arter det rör sig om. Blågröna algblomningar ser ofta ut som en gröngulig soppa eller en blågrön trådliknande massa. Toxiciteten varierar mellan olika arter, vilket gör att vissa blomningar kan vara farligare än andra.

För den som ändå väljer att bada i vatten där algblomning förekommer är rådet tydligt: försök att inte svälja något vatten. Det är också en god idé att duscha efteråt för att skölja bort eventuella algrester från huden. Barn och husdjur kan vara särskilt känsliga för exponering mot algblomningar och bör därför hållas borta från drabbade vattenområden.

SMHI och WWF betonar vikten av att vara uppmärksam på varningssignaler. Om man efter bad i algblommande vatten upplever symtom som illamående, feber eller hudproblem rekommenderas kontakt med läkare. Husdjursägare bör också vara extra vaksamma, eftersom djur som dricker av vattnet kan drabbas av allvarlig förgiftning.

Problematiken med återkommande algblomningar i Östersjön understryker behovet av långsiktiga åtgärder mot övergödning. Trots decennier av miljöarbete kvarstår utmaningen med att minska tillförseln av näringsämnen till havet. Både nationella och internationella initiativ pågår för att förbättra situationen, men resultaten är långsamma och kräver fortsatt engagemang från alla Östersjöländer.

Under tiden får badgäster och kustboende fortsätta att förhålla sig till de återkommande algblomningarna som en del av sommarens realiteter vid Östersjökusten.