Way Out West i Göteborg är inte bara en av Sveriges största musikfestivaler – i år har den också blivit en scen för politiska utspel om evenemangsbranschens framtid. Riksdagsledamoten Lawen Redar (S) passade på att lyfta en fråga som engagerat arrangörer under lång tid: de utdragna och splittrade tillståndsprocesser som krävs för att få arrangera festivaler och större evenemang i Sverige.

Enligt Redar är det tydligt från branschens sida att det finns ett antal tillståndsprocesser och långa köer innan verksamheten kan komma igång. Något som försenar planering, driver upp kostnader och skapar osäkerhet för arrangörer i hela landet.

– Vi vill koordinera detta bättre, sade Redar på plats i Slottsskogen under fredagen.

Hon syftar bland annat på hur olika myndigheter samverkar i frågor som rör säkerhet, alkoholtillstånd och brandskydd. I dag är det upp till varje arrangör att navigera mellan kommunala förvaltningar, polis, räddningstjänst och andra instanser – ofta med överlappande krav och ibland motstridiga direktiv.

Det är något som festivalarrangörer själva har efterfrågat en förändring kring, menar Redar. Inte bara de stora aktörerna utan även mindre sådana.

– Även mindre aktörer, det vill säga de som arrangerar litteraturfestivaler eller andra typer av mindre festivaler, anser att stöd från lagstiftaren behövs, sade hon.

Uttalandet kommer i en tid då evenemangsbranschen i Sverige växer kraftigt. Efter pandemiårens nedstängningar har publiken återvänt i stor skala, och allt fler städer satsar på festivaler som en del av sin besöksnäring. Samtidigt har kritiken mot tillståndssystemet blivit allt högre. Arrangörer beskriver en verklighet där man måste påbörja processer upp till ett år i förväg, och där små misstag i ansökningshandlingar kan leda till att hela evenemang hotas.

Way Out West är ett tydligt exempel på den komplexitet som branschen hanterar. Festivalen, som lockar tiotusentals besökare varje år, måste samordna allt från alkoholtillstånd och scenkonstruktioner till trafikomledningar och sjukvårdsberedskap. Att flera av dessa frågor handläggs av olika myndigheter med skilda regelverk skapar en administrativ börda som många anser vara onödig.

Redars förslag om en bättre samordning av myndigheternas arbete är inte nytt i sig, men det är första gången frågan lyfts på detta sätt från ett regeringsunderlag under pågående festivalsäsong. Frågan väntas nu bli föremål för vidare diskussion inom kulturdepartementet, där evenemangs- och besöksnäringsfrågor har prioriterats högt under mandatperioden.

För branschen handlar det inte bara om bekvämlighet – det handlar om överlevnad. Många mindre festivaler lever på strama marginaler och har varken tid eller personal att lägga veckor på myndighetskontakter. En förenklad och mer förutsägbar process skulle enligt branschföreträdare kunna vara skillnaden mellan att ett evenemang genomförs eller ställs in.

Vad en eventuell lagändring skulle innebära i praktiken är ännu oklart. Redar talar om att ”titta på hur myndigheter samverkar”, vilket kan betyda allt från gemensamma digitala ansökningsportaler till nya riktlinjer för hur tillståndsärenden prioriteras. Det kan också handla om att införa tydligare tidsgränser för handläggning, något som bland annat Svenskt Näringsliv och branschorganisationen瑞典现场传播业协会 har efterfrågat i flera år.

Under tiden fortsätter festivalerna att genomföras – men med en ständigt närvarande oro över byråkratins långa skugga. Frågan är nu om politikerna väljer att agera innan nästa festivalsäsong, eller om arrangörerna återigen tvingas anpassa sig till ett system som många anser vara både förlegat och ineffektivt.

Lawen Redars utspel i Göteborg är ett tecken på att frågan har nått den politiska dagordningen på allvar. Förhoppningen bland arrangörer är att den här gången leder till konkreta åtgärder – inte bara vackra ord.