Här är länet med den lägsta arbetslösheten i Sverige

Arbetslösheten i Sverige fortsätter att visa en nedåtgående trend enligt färska siffror från Arbetsförmedlingen. Vid slutet av januari låg den totala arbetslösheten på 6,8 procent, vilket är en minskning jämfört med samma period föregående år då siffran var 7,2 procent.

Den geografiska fördelningen av arbetslöshet i landet visar på betydande regionala skillnader. Skåne toppar statistiken med en arbetslöshet på 8,9 procent, tätt följt av Södermanlands län där 8,5 procent av arbetskraften står utan jobb. I kontrast till detta står Norrbottens län som uppvisar landets lägsta arbetslöshetssiffra på endast 3,9 procent.

De regionala skillnaderna speglar en långvarig trend i svensk arbetsmarknad där sydliga län generellt har högre arbetslöshet än norra Sverige. Detta kan delvis förklaras av Norrbottens växande industrisatsningar inom grön omställning och den expansiva gruvnäringen som skapar arbetstillfällen i regionen.

Särskilt positiv utveckling syns bland unga vuxna. Ungdomsarbetslösheten, som omfattar personer i åldrarna 18-24 år, fortsätter att minska. I slutet av januari var strax över 40 000 unga registrerade som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Detta innebär en minskning med drygt 4 000 personer jämfört med januari förra året.

Nedgången i ungdomsarbetslöshet kan ses som en indikator på att arbetsmarknaden fortsätter att vara stark trots en avmattning i den svenska ekonomin. Många branscher har fortsatt rekryteringsbehov, och unga kommer snabbare in på arbetsmarknaden än under tidigare perioder med högre arbetslöshet.

Men bakom de positiva övergripande siffrorna döljer sig en oroande utveckling. Långtidsarbetslösheten – personer som varit utan arbete i tolv månader eller längre – ökar. I januari var drygt 153 000 personer registrerade som långtidsarbetslösa, vilket är nästan 2 000 fler än i januari föregående år.

Denna ökning av långtidsarbetslöshet sker trots den generella nedgången i arbetslöshetssiffrorna, vilket indikerar en växande strukturell problematik på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens tidigare analyser pekar på att personer utan gymnasieutbildning, utrikesfödda och personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga är överrepresenterade bland långtidsarbetslösa.

Arbetsmarknadsexperter varnar för att långtidsarbetslösheten kan bli ett bestående problem även om konjunkturen vänder uppåt igen. Många av de som står långt från arbetsmarknaden saknar de kompetenser som efterfrågas i dagens alltmer specialiserade och digitaliserade arbetsliv.

Samtidigt pågår strukturomvandlingar inom flera branscher. Detaljhandeln genomgår en digital transformation, industrin automatiseras i allt högre grad, och tjänstesektorn efterfrågar specialistkompetens. Dessa förändringar gör det svårare för personer utan relevant utbildning eller aktuell arbetslivserfarenhet att komma in på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har under de senaste åren genomgått omfattande reformer, vilket påverkat myndighetens förmåga att stödja de som står längst från arbetsmarknaden. Kritiker menar att resurserna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser har minskat, vilket kan ha bidragit till ökningen av långtidsarbetslösheten.

För att vända utvecklingen med ökande långtidsarbetslöshet efterlyser arbetsmarknadsanalytiker mer riktade insatser, utökad vuxenutbildning och stärkta möjligheter till omskolning. Frågan är särskilt angelägen med tanke på att arbetsmarknaden genomgår snabba teknologiska förändringar som ställer nya krav på arbetskraftens kompetens.

Sammantaget visar statistiken en arbetsmarknad med både positiva signaler och utmaningar. Medan den totala arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten minskar, kvarstår betydande regionala skillnader och en växande grupp långtidsarbetslösa. Detta ställer krav på en arbetsmarknadspolitik som både kan dra nytta av den positiva utvecklingen och samtidigt adressera de strukturella problemen som hindrar vissa grupper från att etablera sig på arbetsmarknaden.