Hårdare restriktioner för brottslingar som inte kan utvisas i Sverige

Regeringen föreslår ändrade regler för personer som inte kan utvisas

Personer som inte kan utvisas från Sverige på grund av tillfälliga hinder kommer inte längre att få uppehållstillstånd enligt ett nytt lagförslag från regeringen. Förändringen kommer främst att påverka dömda brottslingar och personer som anses utgöra säkerhetshot.

Enligt nuvarande regler beviljas ett tillfälligt uppehållstillstånd på ett år när en person inte kan utvisas. Detta uppehållstillstånd ger rätt till arbetstillstånd och vissa förmåner. Med den nya lagstiftningen vill regeringen istället att utvisningen ”som huvudregel” ska skjutas upp när det finns tillfälliga hinder, snarare än att bevilja ett uppehållstillstånd.

”Dömda brottslingar och personer som utgör säkerhetshot men som tillfälligt inte kan utvisas ska inte längre få arbeta, ta del av svenska förmåner eller resa fritt i Europa i väntan på utvisning,” säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett pressmeddelande.

Förslaget är en del av regeringens hårdare linje i migrationspolitiken och ingår i Tidöavtalet som slöts mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Syftet är att minska incitamenten för personer som fått utvisningsbeslut att stanna i Sverige.

Förändringen innebär i praktiken att personer som omfattas av förslaget kommer att förlora rätten till arbete, vissa socialförsäkringsförmåner och möjligheten att resa inom Schengenområdet. Detta gäller särskilt personer som dömts för brott eller som bedöms utgöra en säkerhetsrisk för Sverige.

Kritiker har redan uttryckt oro för att förslaget kan leda till ökad utsatthet och marginalisering bland de berörda, samt risk för att fler personer går under jorden. Flera människorättsorganisationer har påpekat att förändringen kan stå i konflikt med internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

Frågan om vad som ska hända med personer som inte kan utvisas på grund av exempelvis risk för tortyr eller dödsstraff i hemlandet, eller där mottagarlandet vägrar ta emot dem, har länge varit komplicerad för svenska myndigheter. Med den föreslagna lagändringen vill regeringen skapa tydligare regler för hur dessa fall ska hanteras.

Migrationsverket kommer att få i uppdrag att regelbundet pröva om hindren mot utvisning kvarstår, och personer som omfattas av de nya reglerna kommer att få en mer begränsad juridisk status i Sverige under tiden de väntar på att utvisningen ska kunna verkställas.

Den svenska migrationspolitiken har genomgått betydande förändringar under de senaste åren, med en generell skärpning av regelverket sedan flyktingkrisen 2015. Detta förslag markerar ytterligare ett steg i den riktningen och ligger i linje med liknande åtgärder som införts i andra europeiska länder.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2026, vilket ger berörda myndigheter tid att förbereda implementeringen. Under tiden kommer regeringen att arbeta med att utveckla rutiner och processer för att hantera de personer som omfattas av de nya reglerna.

Förslaget kommer nu att skickas på remiss till berörda instanser innan det slutligen läggs fram för riksdagen. Det återstår att se vilka justeringar som kan komma att göras efter remissrundan och den efterföljande riksdagsbehandlingen.

Migrationsminister Forssell understryker att förändringarna är nödvändiga för att upprätthålla trovärdigheten i det svenska migrationssystemet och säkerställa att utvisningsbeslut får reella konsekvenser, även om de inte omedelbart kan verkställas.

Svenska migrationsmyndigheter kommer att behöva utveckla nya arbetssätt för att hantera den förändrade situationen, samtidigt som kommuner och andra aktörer förbereder sig för konsekvenserna av de förändrade villkoren för personer som väntar på utvisning.