Hitlers barndomshem byggs om till polisstation

I den österrikiska staden Braunau am Inn pågår nu en omfattande renovering av en historiskt kontroversiell byggnad som i folkmun kallas ”Hitlerhuset”. Byggnaden, som härstammar från 1600-talet, har en mörk historia då Adolf Hitler föddes i närheten och hans familj var hyresgäster i fastigheten under en kort period kring hans födelse. Detta framgår av en rapport från österrikiska public service-bolaget ORF.

Enligt historiska källor är det inte helt fastställt om Hitlers födsel faktiskt ägde rum i den del av byggnaden som fortfarande står kvar idag. Oavsett detta har platsen blivit en symboliskt laddad punkt i det österrikiska kulturlandskapet.

När Nazityskland under Hitlers ledning genomförde ”Anschluss” – annekteringen av Österrike 1938 – konfiskerades huset av nazisterna som en del av regimens propaganda. Efter kriget har byggnaden haft olika användningsområden, men dess koppling till diktatorn har aldrig kunnat suddas ut ur det kollektiva medvetandet.

Under senare årtionden har platsen blivit en vallfärdsort för nynazistiska grupper som vid olika tillfällen lagt ned kransar och genomfört ceremonier till Hitlers minne. Detta har varit en källa till oro för både lokala myndigheter och invånare i den lilla staden vid gränsen mot Tyskland.

Österrikes inrikesdepartement har nu beslutat att genomföra en omfattande renovering av byggnaden i syfte att göra den oigenkännlig och därmed minska dess symboliska värde för högerextrema grupper. Projektet är både ambitiöst och kostsamt – prislappen beräknas landa på över 220 miljoner svenska kronor.

Efter renoveringen kommer byggnaden att omvandlas till en polisstation, en symboliskt viktig förändring där en plats som förknippas med en brutal diktatur nu ska hysa representanter för den demokratiska rättsstaten. Beslutet speglar Österrikes långsiktiga arbete med att hantera sitt komplicerade historiska arv.

Borgmästaren i Braunau am Inn, Johannes Weidbacher, betonar vikten av att staden på flera sätt konfronterar sin historia. Som en del i detta arbete kommer tre gator som är uppkallade efter kända nazistsympatisörer att byta namn.

”För mig är det väldigt, väldigt viktigt att vi skickar ett tydligt budskap och döper om gatorna. Det är vårt ansvar att se till att det som skedde aldrig sker igen,” säger Weidbacher i ett uttalande.

Denna typ av historisk omvärdering är inte unik för Braunau am Inn. Runt om i Europa pågår liknande processer där städer och nationer arbetar med att hantera historiska platser kopplade till fascism och diktatur. Expertutlåtanden från historiker understryker vikten av att varken glorifiera eller helt utplåna problematiska historiska platser, utan istället sätta dem i rätt kontext.

Renoveringen av ”Hitlerhuset” har dock inte varit okontroversiell. Kritiker har ifrågasatt den höga kostnaden och vissa menar att byggnaden istället borde ha använts som ett utbildningscentrum eller museum kring Förintelsen och nazismens brott. Andra har uttryckt oro för att ombyggnationen riskerar att sudda ut historiska lärdomar.

Österrikiska myndigheter har dock varit tydliga med att projektet inte handlar om att gömma undan historien, utan snarare om att förhindra att platsen fortsätter att fungera som en samlingspunkt för högerextrema grupper.

Byggnaden har en komplicerad juridisk historia. Den tidigare ägaren var länge i rättstvister med staten innan Österrike slutligen exproprierade fastigheten 2016 för att få fullständig kontroll över dess användning och symboliska betydelse.

Renoveringen beräknas vara klar inom de närmaste åren, och polisen kommer därefter att flytta in i lokalerna – en konkret manifestation av hur Österrike försöker omvandla ett mörkt historiskt arv till en symbol för demokrati och rättsstat.