Sveriges hittills längsta rättegång närmar sig sitt slut denna vecka, efter 33 månaders huvudförhandling. Målet, som rör allvarliga anklagelser om medhjälp till brott mot mänskligheten i Sudan, har präglats av omfattande bevisning och intensiva juridiska konfrontationer mellan åklagare och försvar.

Åklagarsidan kräver fängelsestraff på tio respektive sex år för de tidigare cheferna inom Lundin Oil, Ian Lundin och Alex Schneiter. Anklagelserna gäller medhjälp till allvarliga brott mot mänskligheten som ska ha begåtts i Sudan mellan 1999 och 2003, under den period då det svenska bolaget bedrev oljeprospektering i det inbördeskrigsdrabbade landet.

Försvaret har dock avfärdat hela åtalet som slöseri med pengar och hävdar att det inte finns någon möjlighet till en fällande dom. Den starka kritiken från försvarssidan speglar den djupa oenighet som präglat hela rättegången.

Isabel Schoultz, docent i rättssociologi vid Lunds universitet och ledare för ett forskningsprojekt som studerar juridiska strategier i Lundinmålet, beskriver försvarets hållning. Hon påpekar att en av försvarsadvokaterna nyligen uttalade sig kraftfullt och menade att det inte finns ett enda kommatecken i åtalet som är på rätt plats.

## Omfattande oenighet om fakta

Försvaret ifrågasätter i princip allt som åklagarna påstår. De bestrider att krigsförbrytelser överhuvudtaget begicks, att olja spelade en avgörande roll i konflikten, och att de tilltalade var inblandade i de påstådda händelserna.

Nina Törnqvist, forskarkollega från Uppsala universitet, betonar att försvaret med de omfattande resurser som stått till förfogande har kunnat vrida och vända på målet på ett högst ovanligt sätt. Forskarna ser detta som en medveten strategi där försvaret inte bara attackerar utvalda delar av åtalet, utan i princip allt som presenteras. På så sätt byggs en stor mängd kritik upp som måste bemötas.

## Ovanligt starka resurser på båda sidor

Samtidigt har åklagarsidan haft tillgång till ovanligt starka resurser, vilket gett dem möjlighet att gå in på detaljnivå på ett sätt som sticker ut. Detta gäller inte minst bolagets interna kommunikation, som åklagarna fick tillgång till efter en husrannsakan och som betraktas som deras starkaste bevisning.

Nina Törnqvist förklarar att åklagarna exempelvis kunnat visa vem som senast öppnade ett visst dokument när dess status var oklar. Det är på den nivån som bevisen diskuteras, vilket är ovanligt om inte unikt i svensk rättshistoria.

## Intensiv atmosfär i rättssalen

Stämningen i rättssalen har tidvis varit upphetsad, särskilt mot slutet av förhandlingarna. Isabel Schoultz beskriver hur det rått en otrolig spänning i rummet. Försvaret har bland annat hävdat att åtalet är en produkt av åklagarens fantasi, och det har gjorts flera referenser till Quickutredningen som exempel på en rättsskandal.

## Bakgrund till målet

Rättegången i det så kallade Lundinmålet startade i september 2023 och är den längsta huvudförhandling som någonsin hållits i Sverige. Ian Lundin och Alex Schneiter, tidigare företrädare för Lundin Oil, är åtalade för medhjälp till allvarliga brott mot mänskligheten i södra Sudan under perioden 1999 till 2003, när det svenska bolaget var aktivt i det inbördeskrigsdrabbade landet.

Enligt åtalet var de medvetna om och bidrog till att militären och proregimsmiliser dödade och fördrev människor för att skapa förutsättningar för Lundin Oils oljeprospektering i ett område som länge kontrollerats av rebeller. Anklagelserna bygger på påståenden om att företaget genom sin närvaro och verksamhet möjliggjorde och uppmuntrade de grova övergrepp som begicks mot civilbefolkningen i regionen.

Både Lundin och Schneiter har förnekat anklagelserna. De hävdar att åtalet bygger på en lång rad faktafel och bestrider både medhjälp till brott och att de typer av krigsförbrytelser som nämns i åtalet faktiskt begicks.

Rättegången väntas avslutas på torsdag, och därefter påbörjas den långa processen med att sammanställa och utvärdera det omfattande material som presenterats under de 33 månaderna. Domen i målet kommer att få stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt, inte minst som ett prejudikat för hur svenska företag och företagsledare kan hållas ansvariga för händelser i konfliktdrabbade länder.