Svenska politiker från olika partier har delat sina ståndpunkter om hur kulturarbetare och självständiga yrkesverksamma ska få bättre ekonomisk trygghet. Diskussionen väcktes av en fråga från Howlin’ Pelle Almqvist, frontfigur i The Hives, som lyfte fram betydelsen av ett generöst arbetslöshetsskyddssystem för svensk musikexport.

Almqvist påpekade att den tidigare a-kassan var avgörande för att ge musiker möjlighet att repetera i 300 dagar utan att svälta ihjäl. Hans fråga till kulturpolitikerna var enkel: Kommer ni att återinföra det gamla systemet? I samband med höstens val har nyhetsbyrån TT gett kulturpersonligheter möjlighet att ställa sina mest brännande frågor direkt till riksdagens kulturpolitiker.

Moderaternas Kristina Axén Olin betonade att a-kassan i grunden är en omställningsförsäkring och inte ett långsiktigt försörjningssystem. Partiet vill se ett trygghetssystem som fungerar för den moderna arbetsmarknaden, där allt fler kombinerar anställning med egenföretagande eller projektarbete. Enligt Axén Olin handlar det om att utveckla systemen så att de blir enklare och mer förutsägbara, snarare än att återgå till gamla regler.

Liberalernas Malin Danielsson lyfte fram betydelsen av vuxenutbildning och folkhögskolor som centrala för kulturarbetares utveckling. Partiet har permanenta bidrag och särskilt stöd för folkhögskolor, vilket gör att deltagare kan ta kurser och studiecirklar utan ekonomisk osäkerhet. Danielsson förklarade att Liberalerna vill stärka förutsättningarna för utbildning, skapande och utveckling, dels genom att göra a-kassan mer anpassad för exempelvis musiker och andra egenföretagare, dels genom allianser inom musikområdet.

Kristdemokraternas Roland Utbult pekade på Calle Nathansons rapport ”Ett trygghetssystem för alla – nya regler för inkomstgrundande för sjukpenning” som en möjlig väg framåt. Rapporten behandlar människor med oregelbundna inkomster, såsom frilansare, kulturarbetare och egenföretagare, och Utbult ser förslagen som ett sätt att etablera bättre förutsättningar för just dessa grupper.

Sverigedemokraternas Alexander Christiansson framhöll att regeringen redan har förbättrat a-kassan under innevarande mandatperiod. Sedan den 1 oktober 2025 gäller en ny a-kassa där ersättningen baseras på inkomst istället för arbetstid. Syftet är att stärka tryggheten för fler människor, särskilt i början av arbetslösheten genom ett högre tak. Samtidigt skapar den tydligare avtrappningen incitament för att snabbt återgå till arbete.

Centerpartiets Catarina Deremar presenterade en trepunktsplan för att stärka kulturskapare. För det första vill partiet modernisera trygghetssystemen så att de fungerar även för egenföretagare och personer som kombinerar anställning med egenföretagande. För det andra vill man föra en aktiv kulturpolitik och företagarpolitik som underlättar att leva på sin kreativitet. Slutligen vill Centern stärka och utveckla Musikalliansen.

Socialdemokraternas Bjorn Wiechel underströk att professionella kulturskapare i Sverige ska ha rimliga villkor. Han menade att det också handlar om att ha scener och platser där utövare faktiskt kan arbeta med sin konst. Wiechel lyfte även fram behovet av att säkerställa att AI-utvecklingen blir en tillgång och inte ett sätt för stora företag att utnyttja kulturskapare, så att man får ersättning för det arbete man utför.

Vänsterpartiets Vasiliki Tsouplaki var tydlig med att partiet vill ha en bättre a-kassa. Just nu har många kulturskapare svårt att omfattas av a-kassan och att få ersättning när de är sjuka eller föräldralediga. Tsouplaki efterlyste ett system som fungerar för dem som har både korttidsanställningar och egenföretagande, och kanske får kortare stipendier. Partiet vill också stärka ekonomin för Teater-, Dans- och Musikallianserna samt arbetslöshetsförsäkringen för dem med kortare uppdrag.

Miljöpartiets Mats Berglund betonade att a-kassan är en omställningsförsäkring som ska ge trygghet under perioden när man byter från ett jobb till ett annat. Den nya a-kassans branta avtrappning av ersättning måste tas bort så att människor har tid och möjlighet att ställa om. Berglund var tydlig med att a-kassan ska omfatta så många som möjligt och inte exkludera människor, samtidigt som partiet fortfarande vill ha aktivitetskrav i omställningsstödet.

Debatten visar att frågan om ekonomisk trygghet för kulturarbetare engagerar över partigränserna, även om lösningarna varierar kraftigt mellan de olika politiska partierna.