När temperaturen stiger och våren övergår i sommar ökar antalet samtal om huggormsbett till Giftinformationscentralen markant. Hittills i år har de tagit emot drygt 100 samtal från oroliga personer som kommit i kontakt med Sveriges enda giftiga orm. Rådet från experterna är alltid detsamma – sök omedelbart vård, även om du känner dig relativt opåverkad efter bettet.

Peter Hultén, apotekare vid Giftinformationscentralen, är tydlig med att tid är en avgörande faktor. Om man befinner sig i närheten av ett sjukhus med akutmottagning kan man ta sig dit på egen hand, annars bör man ringa 112 direkt. Att avvakta och se hur man mår kan vara förödande, eftersom symtomen kan förvärras snabbt.

## Hur man undviker att bli biten

Möten med huggormar i naturen behöver inte vara farliga om man vet hur man ska agera. Det bästa är ofta att helt enkelt stå stilla och vänta tills ormen ringlar iväg, eller att lugnt gå därifrån. Huggormar är nämligen inte särskilt intresserade av människor och undviker helst kontakt med oss.

Johan Nylander, herpetolog vid Naturhistoriska riksmuseet, understryker att risken för bett är minimal så länge man inte trampar på ormen eller försöker ta i den. Ormar är skygga djur som föredrar att ta skydd framför att attackera. Om man vill vara extra säker på att skrämma bort en orm kan man stampa hårt i marken, men det finns även ett mer effektivt trick.

Genom att fladdra med armarna kan man imitera en av huggormens naturliga fiender – fåglar. När ormen upplever något som flaxar tar den genast skydd och försvinner från platsen. Detta är en enkel men effektiv metod för att undvika en potentiell konfrontation.

## Symptom och behandling

Hur allvarligt ett huggormsbett är beror helt på hur mycket gift ormen har injicerat. I vissa fall rör det sig om ett så kallat torrbett, där inget gift alls har kommit in i kroppen. Men eftersom det är omöjligt att veta detta på plats måste man alltid söka vård. Huggormens gift är mycket potent och reaktionerna varierar kraftigt mellan olika individer.

Vissa får endast lindriga svullnader medan andra blir mycket sjuka. De tidiga symtomen kan inkludera yrsel, illamående, magsmärtor och kräkningar. I allvarligare fall kan det uppstå ett kraftigt blodtrycksfall, andningssvårigheter och nedsatt medvetande. Svullnaden vid bettplatsen kan sprida sig och påverka hela den kroppsdel som blivit biten.

För personer som drabbas av allvarliga symtom finns ett motgift, ett huggormserum, tillgängligt. Detta serum finns på i princip alla akutsjukhus och är ofta mycket effektivt. Peter Hultén påpekar att om man väl kommer till sjukhus brukar det inte finnas någon fara. Tack vare motgiftet är dödsfall sällsynta, även om det rapporterades ett dödsfall så sent som 2023, då den drabbade personen inte hade sökt sjukhusvård.

## Viktigt att hålla sig lugn

Även om situationen kan kännas stressande är det viktigt att den som blivit biten håller sig lugn och stilla. Detta minskar risken för att giftet sprids snabbt i kroppen. Den bitna bör helst ha sällskap och inte köra bil själv, eftersom tillståndet snabbt kan försämras under transporten till sjukhuset.

Trots tillgången till effektiv behandling behandlas omkring 400 personer per år på sjukhus efter huggormsbett. Siffrorna tyder på att huggormar är en reell del av den svenska naturmiljön som man behöver förhålla sig till, särskilt under de varmare månaderna.

## Klimatförändringar påverkar huggormarna

Huggormar finns i det mesta av Sverige och deras status är livskraftig, vilket innebär en stabil population som inte anses vara hotad. Men det finns ändå vissa anledningar till oro bland forskare och naturvårdare.

Även om huggormar älskar värme gynnas de inte nödvändigtvis av ett varmare klimat. Snörikare och varmare vintrar ger färre möjligheter till säker övervintering. Snötäcket fungerar som isolering, och utan det blir ormarna mer känsliga för köldknäppar. Under vintern är de mycket inaktiva och har troligen svårt att förflytta sig till varmare djup om det skulle behövas.

Smågnagare, som är en av huggormens favoritföda, får också svårare att övervintra säkert i varmare klimat. Under vintern vistas de i hålrummet mellan snötäcket och marken. Johan Nylander påpekar att forskning visar att miljöförändringarna är mer påtagliga ju längre norrut man kommer. De nordliga huggormarna kan därför leva farligt, även om kunskapsläget fortfarande är osäkert.

Studier visar att deras antal minskar i vissa delar av Europa, främst på grund av mänsklig påverkan på deras naturliga livsmiljö. Någon motsvarande studie för den svenska populationen finns dock inte enligt Johan Nylander.

## Myter och verklighet

Under maj ligger många huggormar stilla i solen och värmer sig, helst på en sten eller gömda i högt gräs eller på andra platser där de inte lätt blir byte för andra djur. I juni, juli och augusti jagar de sitt byte och är mer aktiva. När hösten kommer drar de sig tillbaka och övervintrar.

Hanarna är först att vakna till liv efter vintern. När honorna dyker upp, cirka tre veckor senare, är det dags för parning. I augusti och september föds huggormens ungar, asparna. Att de är farligare än vuxna huggormar är en myt. Deras giftfångar är kortare och de har ett svagare bett. De injicerar också mindre gift och är inte djärvare eller mer orädda än vuxna individer. Tvärtom är de alltid angelägna om att komma undan.

Huruvida det blir ett särskilt intensivt ”huggormår” eller inte är svårt att förutspå. Studier tyder på att mindre tillgång till föda för huggormar, till exempel på grund av ett år med färre gnagare, ökar risken för att de inte överlever vintern.

Johan Nylander, som själv erkänner att han är ”partisk”, hoppas att fler människor får chansen att se en huggorm. Han har mött personer som aldrig sett en huggorm trots att de varit mycket ute i naturen. Möjligheten att se en huggorm är faktiskt mycket sällsynt, och enligt honom borde man ta chansen att titta när möjligheten ges – på säkert avstånd, förstås.