Iran har varit offline en tredjedel av 2026, enligt internetbevakaren Netblocks. Sammanlagt handlar det om 240 timmar – tio hela dagar – sedan regimen kapade förbindelsen mellan Iran och omvärlden kort efter att kriget bröt ut.

När bomberna faller tvingas vanliga iranier förlita sig på regimens propaganda för att få information om vad som händer. De varningsmeddelanden som Israel ibland skickar ut på sociala medier når inte fram till dem.

”Man kan varken ta del av nyheter eller information från omvärlden, och man kan inte heller ha kontakt med sina nära och kära. Det är naturligtvis väldigt påfrestande,” säger Marcin de Kaminski, cyberforskare vid Open Technology Fund, en amerikansk stiftelse som arbetar mot teknikbaserad övervakning och censur.

Internet finns – men inte som vi känner det i väst. Under det senaste decenniet har Iran byggt upp ett statskontrollerat, isolerat internet, kallat NIN. Eftersom staten äger infrastrukturen kan förbindelsen med omvärlden enkelt stängas av när regimen vill – som under stora protester eller under det pågående kriget.

”På detta sätt kontrollerar staten vilken typ av information medborgarna kan få tillgång till och vilka digitala tjänster som fungerar,” säger de Kaminski.

Det finns vägar runt blockaden, men de är krokiga och tekniskt krävande. I ett inlägg på X från förra veckan beskriver Teheranjournalisten Milad Alavi kampen för att ta sig igenom lagren av statlig kontroll.

”Denna tweet skickades via en öppen VPN-fil efter sex timmars ansträngning och testning av över 59 V2Ray-länkar, flera VPN-filer och med hjälp av en vän,” skriver han.

I informationsvakuumet kan regimen diktera krigsnarrativen: ”Enligt IRIB (Irans statliga radio- och TV-bolag) står Iran på gränsen att erövra Tel Aviv och Washington,” konstaterar Alavi ironiskt.

Att isolera landet från resten av internet är kostsamt, men Iran kan ändå fungera. Det finns också meddelandeappar som gör att invånarna kan kommunicera inom landet – under storebrors vakande öga.

Marcin de Kaminski drar paralleller till Kina och Ryssland. ”De försöker kanalisera sin befolkning till tjänster som de själva kan kontrollera. Där har de kontroll över vad som sägs och görs.”

”Det som är unikt med Iran är att de så tydligt kopplar bort sig från det globala internet – samtidigt som de har tillräcklig teknisk infrastruktur för att låta viktiga samhällsfunktioner och den lokala ekonomin fortsätta relativt ostört.”

Ett VPN (Virtual Private Network) fungerar som en krypterad nätverkstunnel. När man startar en VPN-app på sin dator eller mobila enhet tunnlas all trafik genom VPN-tjänstens servrar.

Enkelt uttryckt kan ett VPN få det att se ut som om man surfar från USA (eller ett annat land) trots att man befinner sig någon annanstans. Detta tillvägagångssätt är vanligt för att få tillgång till innehåll som av olika skäl är regionalt blockerat, som strömningstjänster eller nyhetsinnehåll.

VPN används i stor utsträckning, särskilt i länder med sträng internetcensur, som Iran, Ryssland och Kina. Dock blockeras ofta VPN-tjänster av repressiva regimer, vilket kan göra processen tekniskt krävande.

Den 28 februari anföll USA och Israel Iran, utan stöd från FN:s säkerhetsråd. Attacken beskrevs som ett förebyggande slag för att förhindra landet från att utveckla kärnvapen. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei och flera andra ledare dödades i de inledande bombningarna.

Ett år tidigare, i mars 2025, skickade USA:s president Donald Trump ett brev till ayatollan för att inleda förhandlingar om Irans misstänkta kärnvapenprogram. Fem möten hölls men utan några resultat.

Den 22 juni gick USA in i det då pågående kriget mellan Israel och Iran och bombade tre kärnenergianläggningar.

I september återinfördes tidigare FN-sanktioner mot Iran. Ekonomin försämrades och folkliga protester utbröt före årsskiftet. Trump sa att han var beredd att ingripa på demonstranternas sida när de dödades i tusental – men det skedde inte.

I början av 2026 samlades amerikanska militära styrkor i Irans närhet. Nya förhandlingar med regimen i Teheran inleddes den 3 februari, utan resultat. I slutet av samma månad var ett nytt krig ett faktum.