Hur regeringen och Sverigedemokraterna vill bygga fängelser snabbt

Regeringen lanserar nu flera nya reformer för att effektivisera byggprocesser i Sverige. Förändringarna syftar till att påskynda bostadsbyggandet och förenkla hanteringen av byggprojekt över hela landet.

En central del av reformpaketet är att byggföretag kommer att kunna uppföra standardiserade byggnader utan att behöva söka separat godkännande i varje enskild kommun. Detta representerar en betydande förändring från nuvarande system där lokala byggnadsnämnder ofta har olika tolkningar av regelverket, vilket skapar förseningar och ökade kostnader för byggherrar.

Reformen omfattar även förenklingar för att inreda bostäder i vindar och källare samt att omvandla kommersiella lokaler till bostäder. Detta ses som ett viktigt steg för att bättre utnyttja befintliga byggnader i tider av bostadsbrist, särskilt i storstadsregioner där tillgången på byggbar mark är begränsad.

Enligt branschexperter kan dessa förändringar potentiellt frigöra tusentals nya bostäder i redan existerande fastigheter, utan behov av omfattande nybyggnation. Fastighetsägare som tidigare avskräckts av komplicerade tillståndsprocesser kan nu få lättare att genomföra sådana omvandlingar.

Ett särskilt intressant inslag i reformpaketet är förslaget om en ny typ av tidsbegränsat bygglov för att snabbare kunna utöka kapaciteten i fängelser och häkten. Detta förslag, som planeras träda i kraft redan den 1 juli i år, kommer att möjliggöra för Kriminalvården att snabbare svara på det växande behovet av platser inom svensk kriminalvård.

Bakgrunden till detta specifika förslag är den ökande platsbristen inom Kriminalvården, något som både myndigheten själv och flera regeringsföreträdare lyft som ett akut problem under de senaste åren.

Regeringen föreslår dessutom att den i krissituationer ska kunna besluta om undantag från Plan- och bygglagen för att skapa tillfälliga anläggningar. Detta ger ökad flexibilitet vid exempelvis naturkatastrofer, flyktingkriser eller andra oförutsedda händelser som kräver snabb etablering av tillfälliga boenden eller andra faciliteter.

Svenska Byggindustrier, branschens intresseorganisation, har länge efterlyst sådana förenklingar. Organisationens talespersoner har i flera uttalanden pekat på hur dagens komplicerade regelverk fördröjer byggprojekt med flera år, vilket driver upp kostnader och försvårar bostadsförsörjningen.

”Detta är reformer som faktiskt kan göra skillnad på marknaden,” säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), i en kommentar till förslagen. Hon påpekar samtidigt vikten av att kommunerna fortfarande har inflytande över den lokala stadsplaneringen.

Från kommunalt håll har reaktionerna varit blandade. Medan många välkomnar förenklingarna, uttrycker andra oro över minskad kommunal kontroll över byggprocesser. Kritiker menar att lokala förutsättningar kan förbises när standardiserade lösningar får företräde.

Boverket, den statliga myndigheten för samhällsplanering och byggande, kommer att få i uppdrag att utforma detaljerade riktlinjer för hur dessa förändringar ska implementeras i praktiken. Myndigheten ska särskilt säkerställa att förenklingar inte sker på bekostnad av säkerhet, tillgänglighet eller hållbarhetsaspekter.

Reformerna kommer enligt regeringens bedömning att bidra till att minska bostadsbristen, som enligt Boverkets senaste prognoser omfattar cirka 59 000 bostäder i Sverige fram till 2030. Särskilt i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö förväntas förändringarna få betydande effekt.

Förslaget är nu ute på remiss hos berörda myndigheter och organisationer, och den slutgiltiga propositionen väntas presenteras för riksdagen under våren, med målsättningen att huvuddelen av förändringarna ska träda i kraft den 1 januari nästa år.