Museikris utlöser statlig utredning efter kraftiga hyreshöjningar

En stor konflikt har blossat upp mellan Statens fastighetsverk (SFV) och Statens museer för världskultur (SMVK) efter beskedet om kraftigt höjda hyror för Etnografiska museet. Hyreshöjningen på hela 57 procent, planerad att träda i kraft 2027, har utlöst en kedjereaktion som nu tvingar regeringen att agera.

Som ett direkt svar på de aviserade hyreshöjningarna har SMVK valt att säga upp hyresavtalen för både Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet. Detta drastiska beslut har tagits för att myndigheten ska kunna hantera sin ansträngda ekonomi när kostnaderna stiger så markant.

”I grunden handlar detta om att säkerställa att myndigheten är organiserad på ett ändamålsenligt sätt,” förklarade kulturminister Parisa Liljestrand (M) i ett pressmeddelande. Uttalandet visar på allvaret i situationen som nu kräver politiskt ingripande.

Regeringen har nu begärt separata analyser från både SMVK och Statskontoret. Analyserna ska innehålla konkreta förslag på hur verksamheten kan fortsätta framöver, med särskilt fokus på lokalfrågan. Först efter att dessa utredningar har presenterats kommer regeringen att fatta beslut om museernas framtid, enligt Liljestrand.

Konflikten belyser en större problematik inom den svenska kulturarvssektorn där många institutioner brottas med ekonomiska utmaningar. Museerna, som förvaltar ovärderliga samlingar av historisk och kulturell betydelse, tvingas allt oftare till svåra prioriteringar mellan lokaler och kärnverksamhet.

Statens fastighetsverk, som ansvarar för många av statens kulturhistoriskt värdefulla byggnader, står inför egna utmaningar med ökande underhållskostnader för det historiska fastighetsbeståndet. Hyreshöjningarna är enligt SFV nödvändiga för att täcka dessa kostnader, men konsekvenserna för hyresgästerna blir i detta fall dramatiska.

För Medelhavsmuseet, som huserar en av norra Europas viktigaste samlingar av antika föremål från medelhavsområdet, och Östasiatiska museet, med sina unika samlingar av kinesisk, japansk och koreansk konst, skapar situationen stor osäkerhet. Båda museerna är viktiga kulturinstitutioner i Stockholm och drar årligen tiotusentals besökare.

Museikrisen kommer i en tid då kulturinstitutioner redan kämpar med efterdyningarna av pandemin och minskade besöksantal. Många museer har ännu inte återhämtat sig till besöksnivåerna före 2020, samtidigt som inflationen pressar budgetarna ytterligare.

Frågan om museernas lokaler är särskilt komplex eftersom många av byggnaderna är specialanpassade för museiverksamhet med särskilda krav på klimatkontroll, säkerhet och utställningsmöjligheter. En flytt innebär därför inte bara logistiska utmaningar utan också betydande investeringar i nya lokaler.

Kulturexperter har uttryckt oro över utvecklingen och pekar på att detta är ett exempel på hur kulturarvsinstitutioner kläms mellan olika statliga myndigheters uppdrag. Medan SFV ska förvalta fastigheter på ett ekonomiskt hållbart sätt, har SMVK uppdraget att tillgängliggöra kulturarv med begränsade resurser.

Riksantikvarieämbetet och andra kulturarvsmyndigheter följer situationen noga, då utgången kan få konsekvenser för hur liknande konflikter hanteras framöver. Det finns en oro att andra statliga museer kan hamna i liknande situationer när hyresavtal ska omförhandlas.

Regeringens beslut i frågan väntas bli vägledande för balansen mellan kulturarvsförvaltning och ekonomiska realiteter i statliga verksamheter. Under tiden lever museibesökare och personal med osäkerheten om vad som kommer att hända med dessa viktiga kulturinstitutioner.

För Stockholms del skulle en eventuell stängning eller flytt av museerna innebära en betydande förändring i stadens kulturlandskap, där dessa institutioner länge har varit självklara inslag.