En ny lagstiftning som innebär att sex svenska myndigheter får utökad skyldighet att rapportera misstänkta fall av olovlig vistelse i landet röstades igenom i riksdagen på måndagen. Den nya lagen, som träder i kraft den 13 juli, har väckt debatt om gränsdragningen mellan myndigheternas ansvar och individers rättssäkerhet.

De sex myndigheter som omfattas av den nya upplysningsskyldigheten är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Dessa myndigheter kommer framöver att vara skyldiga att rapportera till Migrationsverket när de i sin verksamhet stöter på personer som de bedömer saknar rätt att vistas i Sverige.

Beslutet innebär en betydande förändring i hur myndigheterna förväntas agera när de kommer i kontakt med utländska medborgare i sina ordinarie verksamheter. Lagstiftningen syftar till att effektivisera hanteringen av personer som vistas i landet utan tillstånd, något som har varit en återkommande fråga i den svenska migrationspolitiska debatten under de senaste åren.

Riksdagsbeslutet var dock inte enhälligt. Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade mot förslaget i sin helhet. Partierna har tidigare uttryckt oro för att en sådan upplysningsskyldighet kan skapa rädsla hos utsatta grupper att söka den hjälp och det stöd de har rätt till från samhällets institutioner.

Socialdemokraterna och Centerpartiet ställde sig däremot bakom lagförslaget, men ville göra en viktig justering av regelverket. Partierna yrkade på att höja beviskravet för när myndigheterna ska vara skyldiga att larma Migrationsverket. De ville ändra formuleringen från att det ska finnas ”skäl” att anta att den utländska personen saknar uppehållsrätt, till att det ska finnas ”starka skäl” för en sådan bedömning.

Denna skillnad i formulering kan få praktiska konsekvenser för hur lagen tillämpas. Ett högre beviskrav skulle innebära att myndigheterna måste vara mer säkra i sin bedömning innan de rapporterar vidare till Migrationsverket, vilket potentiellt skulle minska antalet rapporteringar och ge individer ett starkare rättsskydd.

Den nya lagstiftningen kommer att påverka myndigheternas arbete på flera sätt. För de anställda på de berörda myndigheterna innebär det nya arbetsuppgifter och krav på bedömningar som tidigare inte legat inom deras ansvarsområde. Myndigheter som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, som normalt arbetar med stöd och service till individer, får nu också en kontrollfunktion kopplad till uppehållstillstånd.

Kritiker har varnat för att upplysningsskyldigheten kan leda till att personer som befinner sig i en utsatt situation väljer att inte söka den hjälp de behöver, av rädsla för att bli rapporterade. Detta kan gälla allt från personer som behöver ekonomiskt stöd via Försäkringskassan till de som söker hjälp för att komma in på arbetsmarknaden genom Arbetsförmedlingen.

Frågan om myndigheters roll i migrationskontroll har diskuterats intensivt i flera europeiska länder under senare år. I takt med att migrationsfrågorna har fått allt större politisk uppmärksamhet har många länder infört liknande system där olika samhällsinstitutioner förväntas bidra till att identifiera personer som vistas i landet utan tillstånd.

När lagen träder i kraft den 13 juli kommer de berörda myndigheterna att behöva implementera nya rutiner och riktlinjer för hur personalen ska hantera situationer där de misstänker att någon saknar rätt att vistas i Sverige. Det återstår att se hur lagstiftningen kommer att tillämpas i praktiken och vilka effekter den får för både myndigheternas verksamhet och för de individer som berörs.