Irans utrikesminister har bekräftat att landet nu har lämnat sitt svar på det senaste fredsförslaget från USA gällande den utdragna konflikten i regionen. Beskedet kom under måndagen via officiella statliga nyhetskanaler, enligt rapportering från internationella nyhetsbyrån Reuters.

”Vi har noggrant analyserat förslaget och överlämnat vårt formella svar till amerikanska representanter via diplomatiska kanaler,” meddelade en talesperson för Irans utrikesdepartement vid en presskonferens i Teheran.

Det aktuella fredsförslaget är resultatet av månader av intensiva diplomatiska ansträngningar där flera internationella medlare har deltagit. Förslaget innehåller en omfattande fredsplan som bland annat inkluderar gradvis hävande av ekonomiska sanktioner mot Iran i utbyte mot konkreta åtaganden kring landets kärnenergiprogram.

Relationerna mellan Iran och USA har varit ansträngda sedan USA:s ensidiga uppsägning av kärnenergiavtalet (JCPOA) 2018 under dåvarande president Donald Trumps administration. Efter detta har spänningarna i regionen ökat markant, med flera incidenter i Persiska viken och upptrappning av proxykonflikter i bland annat Jemen, Syrien och Irak.

Enligt diplomatiska källor med insyn i förhandlingarna innehåller Irans svar både godkännanden av vissa delar av fredsplanen och förslag på modifieringar av andra punkter. Särskilt kontroversiella frågor rör inspektioner av iranska kärntekniska anläggningar och tidsplanen för sanktionslättnader.

”Vi ser detta som ett viktigt steg framåt i processen, men mycket arbete återstår,” kommenterade en europeisk diplomat som deltar i förhandlingarna men som vill förbli anonym på grund av frågans känsliga natur.

Oljemarknaden reagerade omedelbart på nyheten, med en nedgång på över två procent för Brentoljan under måndagens handel. Analytiker menar att även en begränsad överenskommelse mellan Iran och västmakterna skulle kunna leda till att mer iransk olja når världsmarknaden, vilket skulle påverka de globala oljepriserna.

”Marknaden prissätter in risken för att ytterligare 1-1,5 miljoner fat iransk olja per dag kan komma ut på marknaden om sanktionerna lättas,” säger Karim Fawaz, energianalytiker vid S&P Global Platts.

För Irans ekonomi, som lidit svårt under åratal av stränga ekonomiska sanktioner, skulle även begränsade lättnader innebära ett välkommet andrum. Landets inflation har överstigit 40 procent under flera år och valutan har förlorat mer än 80 procent av sitt värde sedan sanktionerna återinfördes.

Irans president Ebrahim Raisi, som tillträdde 2021, har tidigare betonat att han är öppen för diplomatiska lösningar men endast om de respekterar Irans ”rättigheter och värdighet”. Hans regering har konsekvent krävt garantier för att USA inte ensidigt ska kunna dra sig ur eventuella nya överenskommelser.

USA:s utrikesdepartement har ännu inte kommenterat Irans svar officiellt, men talespersonen för departementet förväntas göra ett uttalande under tisdagen.

Regionala experter varnar för att tiden för en diplomatisk lösning kan vara begränsad. ”Med det amerikanska presidentvalet som närmar sig finns det en risk att förhandlingsfönstret stängs inom några månader,” säger Vali Nasr, professor i internationella relationer vid Johns Hopkins University.

Samtidigt pågår separata men relaterade förhandlingar mellan Iran och Internationella atomenergiorganet (IAEA) kring inspektioner av iranska kärntekniska anläggningar. IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi har upprepade gånger uttryckt oro över bristande transparens från Irans sida.

Grannländerna i regionen, särskilt Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, följer utvecklingen noga. Under de senaste två åren har dessa länder inlett en försiktig normaliseringsprocess med Iran efter år av spända relationer.

”Ett genombrott mellan Iran och USA skulle fundamentalt förändra den regionala dynamiken i Mellanöstern,” säger Sanam Vakil, forskningschef för Mellanösternprogrammet vid tankesmedjan Chatham House i London.

De kommande veckorna väntas bli avgörande för om denna senaste diplomatiska ansträngning kan leda till konkreta resultat eller om regionen återgår till det spända dödläge som har dominerat relationerna mellan Iran och västvärlden under det senaste decenniet.