Iran säger att Hormuzsundet är lika värdefullt som en atombomb

I den senaste utvecklingen kring Hormuzsundet har en av Irans topprådgivare gjort uttalanden som återigen riktar uppmärksamheten mot den strategiskt viktiga vattenvägen. Mohammad Mokhber, rådgivare till Irans högste ledare Mojtaba Khamenei, hävdar att landet länge har försummat sin privilegierade position vid detta sund, som utgör en av världens mest kritiska passager för transport av fossila bränslen.

”Hormuzsundet representerar en möjlighet lika värdefull som en atombomb,” sade Mokhber i ett videotal som publicerades av den iranska nyhetsbyrån Mehr. Hans uttalande understryker den geopolitiska betydelsen som Iran tillskriver kontrollen över detta område.

Mokhber fortsatte med att betona den strategiska fördelen: ”Att ha en position i dina händer som gör det möjligt att påverka världsekonomin med ett enda beslut är verkligen en stor möjlighet.”

Enligt Mokhber har konflikten mellan USA och Israel gentemot Iran lett till att sundet nu i praktiken är nästan helt blockerat, vilket kan få omfattande konsekvenser för den globala energimarknaden.

Hormuzsundet, som ligger mellan Iran och Förenade Arabemiraten, är en av världens viktigaste flaskhalsar för oljetransport. Ungefär 20 procent av världens oljeförsörjning och en betydande del av den globala naturgasexporten passerar genom detta smala sund. En blockering eller begränsning av denna passage skulle omedelbart påverka de globala energipriserna och potentiellt destabilisera marknader världen över.

De senaste åren har spänningarna i regionen ökat markant. Iran har vid flera tillfällen hotat att stänga sundet som svar på internationella sanktioner eller militära provokationer. Landet har genomfört marina övningar i området för att demonstrera sin kapacitet att kontrollera passagen om nödvändigt.

Energimarknadsanalytiker varnar för att en fullständig blockad av Hormuzsundet skulle kunna resultera i dramatiska oljeprishöjningar, möjligen upp till 30-40 procent över en mycket kort tidsperiod. Detta skulle i sin tur kunna utlösa en global ekonomisk kris, särskilt för energiimporterande ekonomier i Asien, Europa och Nordamerika.

De internationella reaktionerna på Mokhbers uttalande har varit blandade. Medan vissa bedömare ser det som en del av Irans vanliga retorik, menar andra att det speglar en reell förskjutning i landets strategiska tänkande kring sin position vid sundet.

USA, som har betydande militär närvaro i regionen genom sin femte flotta baserad i Bahrain, har upprepade gånger betonat sitt engagemang för att hålla sundet öppet för internationell sjöfart. Pentagon har tidigare klargjort att varje försök att blockera passagen skulle mötas av militärt ingripande.

Oljeproducerande länder runt Persiska viken, som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, har under de senaste åren investerat i alternativa exportrutter, inklusive pipelines som kringgår Hormuzsundet, just för att minska beroendet av denna sårbara passage.

För Irans del representerar kontrollen över Hormuzsundet en av landets få verkligt kraftfulla påtryckningsmedel i den internationella politiken. I en tid då landet står under intensiva ekonomiska sanktioner, erbjuder denna geografiska fördel en möjlighet att utöva inflytande långt utöver vad landets ekonomiska och militära styrka annars skulle tillåta.

Experter på regional säkerhetspolitik framhåller dock att Iran sannolikt är medvetet om riskerna med att verkligen blockera sundet helt. En sådan åtgärd skulle inte bara provocera fram en militär konfrontation med USA och dess allierade, utan också skada Irans egna ekonomiska intressen, eftersom landet själv är beroende av sundet för sina oljeexporter.

Den senaste utvecklingen understryker den fortsatta sårbarheten i den globala energiförsörjningskedjan och den centrala roll som Mellanöstern, och särskilt Hormuzsundet, spelar i världsekonomin trots den pågående omställningen mot förnybar energi.