Israel inleder nya attacker mot Beirut

Israeliska stridsflygplan genomförde under tisdagen flera kraftfulla attacker mot Beiruts södra förorter, i vad som beskrivs som en av de mest intensiva bombningsvågorna mot den libanesiska huvudstaden sedan stridigheterna mellan Israel och Hizbollah eskalerade i början av oktober.

Enligt libanesiska säkerhetskällor träffades minst sex områden i de så kallade Dahiyeh-distrikten, som traditionellt betraktas som Hizbollahs starkaste fäste. Explosionerna var så kraftiga att de kunde kännas i stora delar av Beirut, och tjocka rökmoln steg över staden.

Israels försvarsmakt (IDF) bekräftade attackerna i ett uttalande och hävdade att man riktade in sig på ”terrorinfrastruktur” tillhörande Hizbollah. Enligt IDF:s talesperson Daniel Hagari hade civila i området fått varningar via telefonsamtal och textmeddelanden innan attackerna genomfördes.

”Vi fortsätter att avväpna Hizbollahs militära kapacitet och kommer inte att tillåta att organisationen återuppbygger sin förmåga att hota israeliska medborgare,” sade Hagari vid en presskonferens efter attackerna.

Libanesiska hälsoministeriet rapporterade att minst 11 personer dödades och över 30 skadades i attackerna. Siffrorna befaras stiga då räddningsarbetare fortfarande arbetar i rasmassor för att hitta överlevande.

Eskaleringen kommer efter veckor av intensifierade strider längs gränsen mellan Israel och Libanon, där båda parter dagligen beskjutit varandras positioner. Stridigheterna har tvingat tiotusentals människor på båda sidor av gränsen att fly sina hem.

FN:s generalsekreterare António Guterres uttryckte djup oro över utvecklingen och uppmanade alla parter att visa maximal återhållsamhet. ”Situationen i Libanon riskerar att förvärra den redan katastrofala humanitära situationen i regionen,” sade Guterres i ett uttalande.

Den senaste eskalationen har väckt farhågor om ett fullskaligt krig mellan Israel och Hizbollah, något som skulle kunna destabilisera hela Mellanöstern ytterligare. Flera länder, inklusive USA och Frankrike, har intensifierat sina diplomatiska ansträngningar för att förhindra en sådan utveckling.

Frankrikes president Emmanuel Macron uppgav att han talat med både Libanons premiärminister Najib Mikati och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och uppmanat till återhållsamhet. ”Ett regionalt krig måste till varje pris undvikas,” sade Macron vid en presskonferens i Paris.

USA:s utrikesminister Antony Blinken bekräftade att Washington arbetar intensivt med diplomatiska kanaler för att förhindra ytterligare upptrappning. ”Vi stödjer Israels rätt till självförsvar, men uppmanar samtidigt alla parter att skydda civila,” sade Blinken.

I Beirut beskriver invånare en situation av växande rädsla och osäkerhet. ”Vi lever i konstant skräck. Varje explosion kan vara den som träffar vårt hem,” berättade Fatima Hassan, 42, bosatt i centrala Beirut, för lokala medier.

Libanons ekonomiska situation, som redan före den senaste upptrappningen var katastrofal med hög inflation och utbredd fattigdom, har försämrats ytterligare. Landets infrastruktur, som aldrig helt återhämtat sig efter inbördeskriget på 1970- och 80-talen och kriget med Israel 2006, står nu inför nya påfrestningar.

Hizbollah har svarat på de israeliska attackerna med att avfyra raketer mot norra Israel, och organisationens ledare Hassan Nasrallah har varnat för att konflikten kan spridas ytterligare om Israel fortsätter sina attacker.

Den regionala spänningen ökar även risken för att andra aktörer dras in i konflikten. Iran, Hizbollahs främsta finansiär och allierade, har varnat Israel för ”allvarliga konsekvenser” om attackerna fortsätter.

Israeliska myndigheter har samtidigt meddelat att de inte kommer att acceptera en situation där invånarna i landets norra delar inte kan återvända till sina hem på grund av Hizbollahs hot.

För den libanesiska befolkningen, som redan genomlidit flera kriser under senare år, inklusive en förödande explosion i Beiruts hamn 2020, representerar den nya våldsvågen ytterligare ett slag mot förhoppningarna om stabilitet och återhämtning.

Internationella hjälporganisationer förbereder sig nu för en potentiellt allvarlig humanitär kris om situationen förvärras ytterligare, medan diplomatiska ansträngningar fortsätter i ett försök att förhindra en regional konflagration.