Den israeliska militären, IDF, uppger i ett uttalande att man genomfört en operation i byn Mansouri i södra Libanon. Under insatsen ska över 600 platser och åtta underjordiska förbindelser ha lokaliserats. Enligt armén rör det sig om infrastruktur som används av väpnade grupper, något man beskriver som terrorinfrastruktur. Uppgifterna har inte oberoende verifierats.
Mansouri ligger i ett strategiskt gränsområde i södra Libanon, nära kusten och inte långt från norra Israel. Området har under lång tid varit en stark fästning för shiamilisen Hizbollah, som Israel och flera västländer klassar som terrororganisation. Byn ligger i den zon där FN:s fredsbevarande styrkor, UNIFIL, är verksamma. Enligt FN:s säkerhetsrådsresolution 1701, som antogs efter kriget 2006, ska området vara fritt från militär närvaro för grupper som Hizbollah. Den resolutionen har dock aldrig genomförts fullt ut.
Operationen är en del av den bredare israeliska kampanjen mot Hizbollah, som intensifierades efter Hamas attack mot Israel i oktober 2023. Hizbollah öppnade då en front mot norra Israel och har sedan dess avfyrat tusentals raketer mot israeliska samhällen. Israel svarade med omfattande flyganfall, dödade flera av Hizbollahs högsta ledare och inledde en markoffensiv i södra Libanon. Stora delar av byarna längs gränsen tömdes på civila och många byggnader förstördes.
I november 2024 träffades en vapenvila som medlats fram av bland annat USA och Frankrike. Enligt överenskommelsen skulle Hizbollah dra sig tillbaka norr om floden Litani och den libanesiska armén ta kontroll över södra Libanon. Israel lovade i sin tur att successivt dra sig tillbaka från libanesiskt territorium. Vapenvilan har dock varit skör. Båda parter har anklagat varandra för överträdelser, och Israel har fortsatt att genomföra räder mot mål som man beskriver som militära hot.
Fyndet av underjordiska tunnlar väcker särskild uppmärksamhet. Hizbollah sägs sedan länge ha byggt omfattande tunnelsystem i södra Libanon för att kunna transportera personal, ammunition och raketer under mark. Tunnlarna fungerar också som skydd mot israelisk flygövervakning och har varit svåra för både FN och libanesiska styrkor att kontrollera. Militäranalytiker pekar på att just underjordiska anläggningar blivit en allt viktigare del av Hizbollahs försvarsstrategi i takt med att Israel utvecklat avancerad övervakning och precisionsvapen.
För Libanon har de senaste månadernas strider inneburit en fördjupad humanitär och ekonomisk kris. Tiotusentals människor i södra Libanon har tvingats lämna sina hem. Flera byar kring Mansouri har fått omfattande skador, och återuppbyggnaden ligger långt fram i tiden. Libanon befinner sig dessutom i en allvarlig ekonomisk situation med statsskuld, hög inflation och bristande tillit till statliga institutioner. Fortsatta militära insatser i gränszonen försvårar humanitärt arbete och avskräcker utländska investeringar.
Den regionala dimensionen är också viktig. Hizbollah stöds militärt och ekonomiskt av Iran och spelar en central roll i den Iranstödda alliansen i Mellanöstern. Konflikten påverkar därmed stabiliteten långt utanför Libanon. Det finns dessutom ekonomiska intressen i östra Medelhavet, där Libanon och Israel under senare år nått överenskommelser om havsgränser i samband med naturgasutvinning. En fortsatt konflikt kan fördröja energiprospektering och minska utländska bolags vilja att engagera sig i regionen.
I sak är det fortfarande svårt att fastställa vad som faktiskt finns i Mansouri. IDF:s uttalande bygger på underrättelseuppgifter och egna observationer, men det finns ingen oberoende part på plats som kan bekräfta omfattningen. Det är dock tydligt att frågan om militär infrastruktur i södra Libanon kommer att fortsätta vara en av de mest avgörande i relationen mellan Israel och Libanon.