Efter en snabb expansion av AI-verktyg visar Internetstiftelsens nya rapport ”Svenskarna och internet” att fyra av tio svenskar har använt någon form av AI-teknologi under det senaste året. Det är särskilt de yngre generationerna, specifikt personer födda på 00-talet mellan 15 och 25 år, som står för den största andelen användare.
Denna trend representerar en betydande förändring i hur svenskar söker information och löser vardagliga problem. För många har AI-verktyg som ChatGPT, Midjourney och liknande tjänster blivit ett naturligt komplement till traditionella sökmotorer som Google.
”Folk gör mindre själva, de gör mindre jobb i skolan”, konstaterar 16-åriga Jack från Luleå, vilket speglar en oro som delas av både pedagoger och föräldrar runt om i landet.
Utvecklingen innebär både möjligheter och utmaningar. AI-verktygen erbjuder snabba svar och lösningar på komplexa frågor, men det finns en baksida som allt fler experter nu uppmärksammar. När användare ställer frågor direkt till AI istället för traditionella sökmotorer kan informationen presenteras i ett omskrivet eller förkortat format där källor sällan redovisas tydligt.
Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen, uttrycker oro över denna utveckling: ”Därför blir den källkritiska förmågan och förståelsen för hur AI-verktyg fungerar än mer viktig. Det här kommer att bli utmanande framåt, vi ser det redan nu.”
Denna snabba adoption av AI-teknologi har väckt frågor inom utbildningsväsendet. Flera svenska skolor och universitet har börjat anpassa sina undervisningsmetoder och examinationsformer för att hantera den nya verkligheten där AI-genererat innehåll blir allt vanligare bland elevernas inlämningar.
Undersökningen visar också på digitala klyftor i användningen av AI-verktyg. Medan yngre generationer snabbt har anammat tekniken, använder bara en mindre andel av personer över 65 år dessa verktyg regelbundet. Detta skapar potentiellt nya former av digitalt utanförskap när allt fler tjänster och plattformar integrerar AI-funktioner.
Internetstiftelsens rapport pekar också på att många användare har bristande kunskaper om hur AI-systemen faktiskt fungerar. De flesta är inte medvetna om att svaren som genereras av AI-modeller som ChatGPT baseras på statistiska mönster i stora datamängder, snarare än faktiskt förståelse eller resonemang.
Experten Helena Lindgren, professor i datavetenskap vid Umeå universitet, som inte ingår i rapporten men som forskar inom området, har i tidigare sammanhang påpekat att ”Vi ser ett behov av ökad digital kompetens bland allmänheten. Många användare förstår inte begränsningarna hos dessa system, vilket kan leda till övertro på AI-genererade svar.”
Rapporten visar också att AI-användningen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö har högre användningsgrad än mindre städer och landsbygdsområden, vilket delvis kan förklaras av skillnader i utbildningsnivå och tillgång till teknisk infrastruktur.
För näringslivet innebär den ökade AI-användningen både möjligheter och utmaningar. Svenska företag som anpassar sig till denna trend kan potentiellt effektivisera sina processer, medan de som inte hänger med riskerar att hamna efter i den digitala transformationen.
Internetstiftelsen rekommenderar nu ökade satsningar på digital kompetens i skolan och på arbetsplatser för att rusta svenskarna för den AI-drivna framtiden. De understryker vikten av att främja ett kritiskt förhållningssätt till information oavsett källa.
Rapporten ”Svenskarna och internet” publiceras årligen av Internetstiftelsen och ger en övergripande bild av svenskarnas internetvanor och digitala trender. Årets rapport, med fokus på AI-användning, visar tydligt att Sverige står inför en digital brytpunkt där artificiell intelligens inte längre är en framtidsvision utan en vardagsrealitet för många medborgare.
