Jordbävning utanför Oslo skakade Värmland

En jordbävning med en magnitud mellan 3,3 och 3,6 skakade delar av västra Värmland på söndagsmorgonen, vilket fick boende i flera kommuner att rapportera skakningar, skallrande fönster och ett högt mullrande ljud.

Skalvet, som registrerades klockan 09:24 på söndagen, kändes tydligt i Arvika, Torsby, Sunne och Grums. Enligt norska tidningen VG har norska jordbävningsbyråer bekräftat magnituden på skalvet.

”Jordbävningar av den här storleken kan kännas så långt som tio till tolv kilometer bort, beroende på omständigheterna,” säger seismolog Björn Lund vid Uppsala universitet till NWT.

Trots att upplevelsen kan vara skrämmande för de drabbade, betonar Professor Mathilde Sørensen, seismolog vid Universitetet i Bergen, att det inte finns någon anledning till oro.

”Naturligtvis är det skrämmande när allt börjar skaka runt omkring en, men en magnitud på 3,6 är fortfarande en mycket liten jordbävning i ett globalt sammanhang,” förklarar Sørensen för VG.

Jordbävningar i Skandinavien är relativt ovanliga men förekommer regelbundet, särskilt i områden där den fennoskandiska urbergsskölden möter svaghetszoner i jordskorpan. Värmland ligger i ett område där mindre seismisk aktivitet kan förekomma, även om starkare jordbävningar är sällsynta.

Den seismiska aktiviteten i Värmlandsregionen är kopplad till de geologiska strukturer som bildades för miljontals år sedan och till de långsamma landhöjningsprocesser som fortfarande pågår efter den senaste istiden. När inlandsisen drog sig tillbaka för cirka 10 000 år sedan började landet höja sig, en process som fortfarande pågår och som ibland resulterar i mindre jordskalv.

Enligt data från Sveriges nationella seismiska nätverk (SNSN) registreras årligen hundratals mindre jordbävningar i Sverige, men de flesta är så svaga att de endast kan upptäckas med känsliga mätinstrument. Jordbävningar med en magnitud över 3 är relativt ovanliga i regionen och känns därför tydligt när de inträffar.

För lokala myndigheter innebär söndagens jordbävning en påminnelse om vikten av katastrofberedskap, även för naturhändelser som är relativt sällsynta i Sverige. Räddningstjänsten i de berörda kommunerna rapporterar dock inga skador på byggnader eller infrastruktur till följd av skalvet.

Lennart Björklund, geolog vid Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), påpekar att denna typ av jordbävningar är värdefulla för forskningen: ”Varje registrerat skalv ger oss mer data om den seismiska aktiviteten i området och hjälper oss att förbättra våra geologiska modeller över den skandinaviska jordskorpans struktur.”

För invånarna i de drabbade områdena var upplevelsen både överraskande och ovanlig. Karin Nilsson, boende i Arvika, beskriver händelsen: ”Jag satt vid köksbordet och drack kaffe när plötsligt hela huset började skaka. Först trodde jag att det var en tung lastbil som körde förbi, men sedan insåg jag att det måste vara något mer.”

Seismologer kommer under de kommande dagarna att analysera data från händelsen för att få en mer exakt bild av jordbävningens epicentrum, djup och mekanismer. Denna information kommer att bidra till den fortsatta kartläggningen av seismiskt aktiva zoner i Skandinavien.

Experter påminner om att även om denna jordbävning inte orsakade några skador, är det alltid bra för allmänheten att känna till grundläggande säkerhetsrutiner vid jordbävningar, som att ta skydd under stabila möbler och hålla sig borta från fönster och andra objekt som kan falla.