Förhandlingarna mellan USA och Iran har tagit en ny vändning sedan president Donald Trump beslutat att lägga till hårdare krav i det amerikanska förslaget till överenskommelse. Enligt uppgifter till tidningen New York Times kan de strängare villkoren ses som ett försök att påskynda förhandlingsprocessen och öka trycket på Iran att acceptera det nuvarande utkastet.

En tjänsteman med insyn i förhandlingarna har uppgett till tidningen att Trumpadministrationen är frustrerad över hur lång tid det har tagit för Iran att svara på det amerikanska förslaget. Frustrationen över de utdragna förhandlingarna tycks nu ha lett till en förändrad strategi från amerikansk sida.

De nya tilläggen i det amerikanska förslaget fokuserar specifikt på Irans kapacitet att tillverka kärnvapen samt på öppnandet av Hormuzsundet, enligt nyhetssajten Axios. Hormuzsundet är en strategiskt viktig farvattenspassage som förbinder Persiska viken med Omanviken och Arabiska havet. Cirka en femtedel av världens oljetransporter passerar genom detta smala sund, vilket gör det till en avgörande punkt för den globala energiförsörjningen.

Att USA inkluderar krav gällande Hormuzsundet i förhandlingarna understryker områdets betydelse för internationell handel och energisäkerhet. Eventuella störningar i denna vattensträcka skulle kunna få omfattande konsekvenser för globala oljemarknader och driva upp priserna markant.

Trots de skärpta kraven vidhåller president Trump att parterna är nära en överenskommelse. I en intervju med Fox News under lördagen, lokal tid, upprepade han sitt budskap om att USA är ”mycket nära en bra överenskommelse” med Iran.

Trump var tydlig med att USA är beredd att använda militära medel om förhandlingarna skulle misslyckas, men betonade samtidigt att en förhandlingslösning skulle vara att föredra av humanitära skäl. ”Vi kommer att få till en bra överenskommelse, annars återvänder vi bara och avslutar det militärt, men detta (en överenskommelse) skulle gå snabbare”, sade presidenten till kanalen.

Han utvecklade sitt resonemang genom att lyfta fram de humanitära fördelarna med en diplomatisk lösning: ”Det är förmodligen bättre ur humanitär synvinkel. Det finns något gott med det också, det räddar många liv – oavsett om det är på den motsatta sidan eller inte.”

Tidigare under veckan rapporterade flera medier att iranska och amerikanska förhandlare hade enats om ett utkast till ett samförståndsavtal. Detta utkast ska dock ännu inte ha godkänts av ländernas ledare, vilket förklarar varför förhandlingarna fortfarande pågår. Enligt uppgifterna skulle det ursprungliga förslaget ha inkluderat en förlängning av vapenvilan med 60 dagar.

Förhandlingarna mellan USA och Iran har historiskt varit komplexa och känslomässigt laddade. Relationen mellan länderna har varit ansträngd sedan den iranska revolutionen 1979, och kärnvapenfrågan har varit en central konfliktpunkt under många år. USA:s utträde ur kärnenergiavtalet JCPOA under Trumps första presidentperiod 2018 fördjupade sprickorna ytterligare.

Den nuvarande förhandlingsprocessen äger rum i en geopolitiskt känslig kontext där regionala maktbalanser, energimarknadens stabilitet och icke-spridningsavtal står på spel. Utfallet av dessa förhandlingar kommer sannolikt att ha långtgående konsekvenser inte bara för USA och Iran, utan även för Mellanöstern som helhet och för internationella ansträngningar att förhindra spridning av kärnvapen.

Att Trump nu väljer att skärpa kraven samtidigt som han offentligt talar om närhet till en överenskommelse kan tolkas som en förhandlingstaktik. Genom att å ena sidan öka trycket med strängare villkor och å andra sidan upprätthålla en optimistisk retorik försöker den amerikanska administrationen möjligen att driva Iran mot en snabbare kompromiss.

Det återstår att se hur Iran kommer att reagera på de nya, hårdare kraven och om parterna verkligen kan nå den överenskommelse som Trump har utlovat.