KD föreslår tak på 12 barn i förskolans småbarnsgrupper.

Kommunernas egna prognoser pekar på ett minskat behov av förskolepersonal. Allt färre barn föds, och flera kommuner planerar för att stänga förskoleavdelningar. Men Kristdemokraterna ser ett annat läge: när lokalerna står tomma och trycket på platserna minskar finns det plats för en kvalitetssatsning.

– Vi har en unik möjlighet till en stor förskolesatsning, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Partiet vill lagstifta om en nationell gräns på tolv barn i småbarnsgrupper. Det ska också regleras hur många barn en pedagog får ansvara för. Målet är en pedagog per fyra till fem barn, beroende på ålder. Reformen beräknas kosta 9,5 miljarder kronor.

I dag finns ingen exakt lagstadgad gräns för barngruppernas storlek. Kommunerna har ansvar för att förskolan håller god kvalitet, men det är upp till varje huvudman att bestämma hur grupperna sätts samman. KD vill införa ett nationellt maxtak, något som skulle innebära en tydlig skillnad mot dagens regelverk.

Enligt KD:s beräkningar skulle förslaget kräva drygt 13 000 fler anställda i förskolan. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömer å sin sida att personalbehovet minskar med cirka 15 000 personer mellan 2023 och 2033 till följd av mindre barnkullar. Netto skulle alltså en KD-reform innebära ett lägre personalbehov än i dag, men minskningen skulle bli betydligt mindre än utan förslaget.

Bakgrunden är en demografisk förändring som påverkar hela skolväsendet. Födelsetalen har fallit under flera år, och nu märks det direkt i förskolans planering. Många kommuner har tidigare haft köer och svårt att rekrytera förskollärare. Det problemet kan minska när barnkullarna blir mindre, men samtidigt uppstår frågan om vad som ska hända med lokaler och personal. KD menar att kommunerna i stället bör använda utrymmet till att minska barngrupperna och förbättra arbetsmiljön.

Förskolan är också en av de största posterna i kommunernas budgetar. När antalet barn minskar frigörs pengar, men kommuner som lägger ner avdelningar kan i stället få kostnader för tomma lokaler. Ett nationellt maxtak för barngrupper och personaltäthet skulle enligt KD kunna ge en mer likvärdig förskola, oavsett var i landet barnen bor.

Forskning om förskolans kvalitet lyfter ofta fram personaltäthet och barngruppernas storlek som avgörande faktorer. Stora barngrupper kan öka stressen hos både barn och vuxna, medan mindre grupper ger bättre förutsättningar för språkutveckling och trygga relationer. Samtidigt är det en kostsam reform att bemanna upp verksamheten, och frågan om hur den ska finansieras är central.

Utöver personaltätheten vill partiet avsätta 500 miljoner kronor till förskolans mat. Pengarna ska riktas till kommunerna för att höja kvaliteten på måltiderna och öka andelen svenska råvaror. Förslaget kopplas till både hälsa och livsmedelsproduktion, och skulle kunna få betydelse för lokala producenter.

Förslaget illustrerar också en växande politisk skiljelinje. Moderaterna har lovat tio miljarder kronor till förskolan, men vill i stället ta bort förskoleavgiften. KD-ledaren Ebba Busch tror inte att det finns utrymme för båda delarna.

– Jag tror att många föräldrar i grunden är beredda att betala förskoleavgift om de vet att personalen har tillräckligt med tid för sina barn, säger Busch.

Frågan handlar därmed inte bara om pengar utan också om vilken typ av förskola Sverige ska ha. Med färre barn finns en chans att göra verksamheten bättre, men hur den chansen ska användas är i högsta grad en politisk stridsfråga.