Man döms till 14 års fängelse för medhjälp till dubbelmordet i Brattås.

En 45-årig man har dömts för medhjälp till dubbelmordet på Tor Öberg och Gerd Wiklund i Brattås utanför Härnösand. Åklagaren hade yrkat på livstids fängelse för mord, men tingsrätten har i stället funnit att mannen gjort sig skyldig till medhjälp till mord.

Enligt tingsrätten är ingen enskild bevisning i sig tillräcklig för att bevisa att mannen är gärningspersonen. Men den samlade bevisningen är enligt domstolen tillräcklig för att han ska anses ha medverkat till dåden. Beskedet kom i en pressmeddelandetext från domstolen.

Det var den 2 juni 2005 som paret hittades döda på Tor Öbergs gård i Brattås. Båda hade dött till följd av svåra skallskador. Polisen säkrade dna-spår på brottsplatsen som man bedömde kunde komma från en gärningsperson. Under de följande åren dna-testades hundratals personer, utan att någon träff gavs.

Genombrottet kom först förra året, sedan en ny lag trätt i kraft och gjort det möjligt att använda dna-baserad släktforskning i mordutredningar. Genom sökningar i släktdatabaser kunde polisen till sist knytas spåren till den nu dömde mannen. Han greps och häktades i april i år. I samband med gripandet togs ett dna-prov som gav en direkt matchning mot brottsplatsen. Mannens dna hittades bland annat i en handväska som tillhört Gerd Wiklund och på hennes byxben.

Den 45-årige mannen har nekat till brott. Hans berättelse är att han kom till platsen av en slump efter att ha hört skrik under en långpromenad. Han har sagt att två män lämnade brottsplatsen när han anlände, och att han då hittade kvinnan död. Han uppger att han fick panik och drog in henne i ladan, där båda offren senare påträffades. Mannen är sedan tidigare ostraffad och var vid tiden för morden bosatt i Härnösand. Han flyttade senare därifrån. Han är ogift och har inga barn.

Mordmotivet har varit svårt för utredarna att fastställa. I hemmet låg mannens plånbok med omkring 10 000 kronor i kontanter orörd. Däremot saknades Gerd Wiklunds bankkort. Tidigt på morgonen den 1 juni gjordes tre misslyckade uttagsförsök med kortet, varefter det drogs in av en bankomat.

Fallet är ett av de första i Sverige där den nya tekniken med dna-släktforskning lett till en fällande dom. Metoden går ut på att en förlängd dna-analys av det biologiska spåret jämförs med genealogiska databaser. Innan uppgifterna överförs underrättas Integritetsskyddsmyndigheten, och hanteringen sker avskilt så att ingen annan ska kunna söka mot det specifika spåret.

Polisen får därefter en träfflista, och utifrån den genomförs släktforskning för att utreda vem som kan ha lämnat dna-spåret. Om en person kan pekas ut som skäligt misstänkt kan denne tvingas att lämna ett dna-prov. Alternativt kan provet lämnas frivilligt och ge en träff.

Den nya lagstiftningen har öppnat en möjlighet att lösa gamla ouppklarade mord, så kallade cold case-ärenden, som tidigare stått stilla. Liknande metoder har under flera år använts internationellt, framför allt i USA, där de lett till flera uppmärksammade uppklaringar. I Sverige har tekniken väckt både förhoppningar och frågor om integritet, men i detta fall var den avgörande för att utredningen kunde tas vidare efter nästan två decennier.

Härnösand är en stad i Ångermanland, och Brattås ligger strax utanför centralorten. Dubbelmordet skakade lokalsamhället och var under lång tid en av polisens mest uppmärksammade ouppklarade utredningar i regionen. Att ett fall av den åldern nu lett till en fällande dom bedöms som betydelsefullt, både för de anhöriga och för synen på hur gamla utredningar kan återupptas med ny teknik.