Konjunkturinstitutet presenterar sin senaste prognos för den svenska ekonomin, med fokus på inflation, oljepris och arbetsmarknaden under de kommande åren. Enligt bedömningen väntas inflationen stiga gradvis samtidigt som arbetslösheten kommer att förbli förhöjd under en längre period.

I ett pressmeddelande meddelar Konjunkturinstitutet att oljepriset förväntas fortsätta att sjunka under nästa år. Trots detta fallande oljepris kommer inflationen ändå att stiga, även om den kommer att ligga nära Riksbankens mål. Detta visar på komplexiteten i den ekonomiska situationen där olika faktorer påverkar prisutvecklingen i olika riktningar.

När det gäller inflationsmåttet CPIF, som är Riksbankens primära inflationsmått, räknar Konjunkturinstitutet med en relativt modest nivå på 1,3 procent för innevarande år. Detta ligger under Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent, vilket indikerar en period av låg prisstegring. CPIF-måttet används för att mäta den underliggande inflationen och exkluderar direkta effekter av förändrade bostadsräntor.

Prognosen visar dock att inflationen gradvis kommer att tillta under de kommande åren. År 2027 förväntas inflationen enligt CPIF nå 2,2 procent, vilket innebär att den då kommer att ligga strax över men nära Riksbankens uppsatta mål. Denna ökning tyder på att ekonomin sakta men säkert återgår till mer normala förhållanden efter en period av ekonomisk osäkerhet.

Arbetsmarknaden uppvisar enligt Konjunkturinstitutet en mer bekymmersam bild. Arbetslösheten förväntas nå 8,6 procent under innevarande år, vilket är en betydligt högre nivå än vad som historiskt sett har varit normalt för den svenska arbetsmarknaden. En arbetslöshetsnivå på över 8,5 procent indikerar betydande utmaningar för både arbetssökande och ekonomin som helhet.

Även om en viss förbättring väntas på arbetsmarknaden framöver, kommer återhämtningen att ske i långsam takt. Enligt prognosen kommer arbetslösheten att sjunka till 7,9 procent, men detta är fortfarande en nivå som kan betraktas som förhöjd jämfört med historiska genomsnitt. Detta innebär att många människor kommer att fortsätta möta svårigheter att hitta arbete även när den allmänna ekonomiska situationen förbättras.

Konjunkturinstitutet pekar på att BNP-tillväxten kommer att vara starkare under hösten 2026. Detta drivs främst av att den inhemska efterfrågan förväntas växa snabbare under denna period. Ökad inhemsk efterfrågan innebär att svenska hushåll och företag kommer att konsumera och investera mer, vilket i sin tur stimulerar den ekonomiska aktiviteten.

Trots denna positiva utveckling för den ekonomiska tillväxten kommer återhämtningen på arbetsmarknaden att dröja. Konjunkturinstitutet konstaterar att även i slutet av 2027 kommer arbetslösheten fortfarande att vara något förhöjd. Detta visar på en vanlig företeelse i ekonomiska cykler där arbetsmarknaden ofta släpar efter den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Diskrepansen mellan förbättrad ekonomisk tillväxt och fortsatt hög arbetslöshet förklaras delvis av att företag ofta är försiktiga med nyanställningar även när ekonomin börjar återhämta sig. Det tar tid för ökad efterfrågan att omsättas i nya jobb, och företag tenderar att först öka produktiviteten hos befintlig personal innan de expanderar sin arbetskraft.

Den ekonomiska prognosen från Konjunkturinstitutet ger en blandad bild av läget för svensk ekonomi. Å ena sidan förväntas inflationen stabiliseras nära målnivån och den ekonomiska tillväxten stärkas. Å andra sidan kommer arbetsmarknaden att fortsätta vara ansträngd under en längre period, vilket innebär utmaningar för många svenska hushåll och för samhällsekonomin i stort.