Svenska Konkurrensverket slår nu larm om att elbolagen riskerar att ta ut oskäligt höga avgifter från konsumenterna. Myndigheten har inlett en granskning av elnätsföretagens prissättning och vill nu varna bolagen om att de är under uppsikt.

”Det finns en tydlig risk att priset inte blir skäligt. Därför vill vi kommunicera det vi ser till företagen så att de får en chans att ta upp frågan om skälig prissättning nu under det sista året av denna period”, säger Marie Östman, generaldirektör för Konkurrensverket.

Granskningen fokuserar på den nuvarande regleringsperioden som sträcker sig fram till 2027, och Konkurrensverket ser flera oroande tecken på att konsumenterna kan komma att drabbas av omotiverade prisökningar.

## Reglerade intäktsramar styr avgifterna

Elnätsbolagen i Sverige verkar under ett system där de får ta ut avgifter för elnätsleveranser enligt regler som fastställs i förväg av Energimarknadsinspektionen för perioder om fyra år i taget. Ett tak sätts för hur mycket företagen får tjäna, vilket i teorin ska skydda konsumenterna från överpriser.

”Det maximala taket för hur stora intäkter företagen får ha påverkar avgifterna”, förklarar David Nordström, chef för konkurrensstillsynsenheten på Konkurrensverket.

Men det är just beräkningsmetoden för dessa intäktsramar som nu har blivit en stötesten. Konkurrensverket, som har i uppdrag att granska konkurrensen även på reglerade monopolmarknader som elnätsmarknaden, menar att det nuvarande systemet innehåller allvarliga brister.

## Kontroversiell beräkningsmetod

Kärnan i problemet ligger i att elbolagen tillåts debitera som om de ständigt skulle bygga helt nya anläggningar, trots att elektriciteten i praktiken leds genom gamla stolpar och ledningar. Denna beräkningsmetod kallas nuvärdesprincip eller aktuellt anskaffningsvärde. Istället för att basera avgifterna på de faktiska kostnaderna, får företagen räkna som om de skulle bygga helt nytt.

Detta har fått särskilt stora konsekvenser eftersom byggkostnaderna har skjutit i höjden i förhållande till den allmänna prisutvecklingen, påpekar Nordström. När byggpriserna stiger kraftigt får elnätsbolagen automatiskt höjda intäktsramar, även om deras verkliga kostnader inte har ökat i samma takt.

Konkurrensverket granskar nu elnätsföretagen och deras avgifter för den pågående perioden fram till 2027 och ser att det finns anledning till oro över utvecklingen.

”Intäktsramarna har ökat för innevarande period, och vi ser en risk för oskäligt höga avgifter”, konstaterar Nordström.

## 100 miljarder på spel

Det handlar om en ökning av intäktsramarna på över 100 miljarder kronor för perioden 2024 till 2027. Det är dessa pengar som nu riskerar att hamna hos elnätsbolagen, trots att deras faktiska kostnader inte utgör grunden för prishöjningen.

Konkurrensverket har fört samtal med elnätsföretagen, och signalerna tyder på att en del av dem avser att ta ut så höga avgifter som systemet tillåter. Detta väcker oro hos myndigheten som nu vill sätta press på branschen att agera mer återhållsamt.

För den enskilde konsumenten utgör elnätsavgiften en betydande del av elräkningen. För en villaägare som förbrukar cirka 20 000 kilowattimmar per år står elnätsavgiften för ungefär 32 procent av den totala kostnaden, medan själva elen utgör 41 procent och energiskatten 27 procent.

För lägenhetskunder som använder omkring 2 000 kilowattimmar är andelen ännu högre – elnätsavgiften utgör hela 45 procent av räkningen, medan elen står för 36 procent och energiskatten 19 procent.

## Förändring kan komma 2028

Det kan dock finnas hopp om förändring inför nästa regleringsperiod som börjar 2028. Pia Nurmi, avdelningschef för energisystemavdelningen på Energimarknadsinspektionen, meddelar att det nuvarande systemet med nuvärdesprincip baseras på juridiska regler, men att dessa bör ändras så att den faktiska kostnaden blir grunden för prissättningen.

”Vi har arbetat i flera år för att åstadkomma en förändring. Vi kan inte ändra under innevarande period”, säger Pia Nurmi.

Medan konsumenterna får vänta på systemförändringar hoppas Konkurrensverket att deras varning ska få elnätsbolagen att tänka om redan nu. Genom att offentligt uppmärksamma problematiken vill myndigheten skapa ett tryck på branschen att visa återhållsamhet i sin prissättning under det sista året av den nuvarande perioden.