Efter betydande nedgång: Asylansökningar i EU tillbaka på pre-pandeminivåer

Antalet asylansökningar i EU har sjunkit markant under 2025, visar färska siffror från Eurostat. Totalt registrerades 669 400 ansökningar i de 27 medlemsländerna, vilket innebär en minskning med över 240 000 jämfört med året innan då 912 400 ansökningar lämnades in.

Nedgången markerar en återgång till de ansökningsnivåer som rådde före covid-19-pandemin och Rysslands utvidgade krig i Ukraina, två händelser som kraftigt påverkade migrationsströmmarna till Europa under de senaste åren.

Spanien har tagit över som det land som tar emot flest asylsökande med 141 000 nya ansökningar under 2025. Italien kommer på andra plats med 126 600 ansökningar följt av Frankrike med 116 400. Tillsammans med Tyskland och Grekland står dessa fem länder för hela 83 procent av samtliga nya asylansökningar i unionen, vilket visar på den ojämna fördelningen av asylsökande inom EU.

För Sveriges del fortsätter trenden med minskande antal asylsökande. Under 2025 registrerade Sverige 4 915 nya ansökningar, vilket motsvarar en minskning med 27 procent jämfört med föregående år. Detta placerar Sverige långt ner på listan över de medlemsländer som tar emot flest asylsökande, en markant förändring jämfört med situationen under flyktingkrisen 2015-2016 då Sverige var ett av de länder som tog emot flest asylsökande per capita.

När det gäller ursprungsländer dominerar Venezuela statistiken med 89 500 nya asylsökande i EU under 2025. Den långvariga politiska och ekonomiska krisen i landet fortsätter att driva människor på flykt, främst till spansktalande länder som Spanien. Afghanistan kommer på andra plats med 63 800 asylsökande, följt av Syrien med 40 000 ansökningar.

Den venezuelanska migrationen till EU har ökat stadigt under de senaste åren, vilket delvis förklarar Spaniens position som det land som tar emot flest asylansökningar. Kulturella och språkliga band mellan Venezuela och den tidigare kolonialmakten Spanien spelar en viktig roll i denna migrationstrend.

Samtidigt visar siffrorna att antalet afghanska och syriska asylsökande fortsätter att vara betydande, trots att konflikterna i dessa länder har pågått i många år. Detta återspeglar den fortsatta instabiliteten i Mellanöstern och Centralasien.

Nedgången i det totala antalet asylansökningar kommer i en tid då EU:s migrationspolitik genomgår omfattande förändringar. Den nya migrationsöverenskommelsen, som antogs efter år av förhandlingar, har börjat implementeras med syfte att skapa ett mer effektivt och rättvist asylsystem inom unionen.

Experter på migrationspolitik menar att minskningen kan bero på flera faktorer, inklusive striktare gränskontroller, bilaterala avtal med transitländer och ursprungsländer, samt en allmän nedgång i konfliktnivån i vissa regioner. Samtidigt varnar humanitära organisationer för att minskningen också kan tyda på att det blivit svårare för människor i behov av skydd att ta sig till Europa.

Den geografiska koncentrationen av asylansökningar till ett fåtal medlemsländer fortsätter att vara en utmaning för EU:s gemensamma asylsystem. Trots upprepade försök att införa en mer rättvis fördelning av ansvaret mellan medlemsländerna, visar årets statistik att majoriteten av asylsökande fortfarande söker sig till ett begränsat antal länder i södra och västra Europa.

EU-kommissionen har meddelat att man kommer att analysera årets siffror noggrant för att utvärdera effekten av den nya migrationspolitiken och identifiera områden som kräver ytterligare reformer.