I Ryssland pågår en digital förvandling där myndigheter intensifierar kontrollen över medborgarnas kommunikation. Under förra veckan rapporterade ryska användare omfattande problem med meddelandetjänsten Telegram, den rysktillverkade plattformen som har hundratals miljoner användare världen över.

Samtidigt har myndigheterna i Moskva lanserat sin egen plattform vid namn Max, som marknadsförs intensivt över hela landet. Denna nya app presenteras som ett ryskt alternativ till Telegram, men med betydande skillnader när det gäller integritet och statlig kontroll.

Även om det formellt inte är obligatoriskt att använda Max, har appen sedan i höstas förinstallerats på alla telefoner och surfplattor som säljs i Ryssland. Myndighets- och banktjänster är integrerade på ett sådant sätt att det är praktiskt svårt att välja bort appen. Ingenting sker anonymt – och okrypterad information lagras på servrar som de ryska myndigheterna har tillgång till.

Max liknar Telegram både utseendemässigt och funktionellt, men är enligt president Vladimir Putin ett säkrare alternativ som gör Ryssland mer oberoende. Myndigheter, skolor och stora företag rapporteras redan ha implementerat Max i sin verksamhet. Medan tillgången till internet allt oftare stängs av för stora delar av befolkningen under det pågående kriget i Ukraina – något som orsakar utbredd frustration – fortsätter Max att fungera utan störningar.

Den federala medieregleraren Roskomnadzor uppmanar ryssar att registrera sig på Max så snart som möjligt för att få särskilda förmåner. Myndigheten publicerade ett sådant meddelande på den ryskspråkiga sociala jätten VKontakte. En användare påpekade sarkastiskt att appen verkar mycket misstänksam och att dess skapare tycks vilja samla in användarnas data.

”Jag litar inte på den här appen; jag anser att den behöver genomgå den hårdaste möjliga granskningen”, skriver personen, och flera hundra andra har uttryckt sitt medhåll. En annan ifrågasatte Roskomnadzors fortsatta publiceringar på Telegram och andra plattformar med frågan: ”Skäms ni inte?”

Telegram har länge verkat i en gråzon i Ryssland och har fungerat som värd för såväl oberoende medier och ukrainska röster som Kreml-lojala kanaler och krigsanalytiker, inklusive vissa som är relativt kritiska mot regimen. Många ryssar är också vana vid att kringgå censurapparat genom att använda VPN-tjänster för att nå förbjudna plattformar som används i resten av världen.

En inledande analys av de senaste veckornas tillgångsproblem visar att det främst är regimvänliga kanaler som förlorar läsare, rapporterar Novaya Gazeta. Detta kan tyda på att regimkritiska röster är mer benägna att hitta alternativa vägar för att fortsätta använda Telegram.

Ryssland har länge begränsat press- och yttrandefriheten. De flesta större medier står under statlig kontroll. Att kritisera regeringen eller sprida ”falsk information” om exempelvis kriget i Ukraina är straffbart med fängelse. Kreml stämplar oberoende medier och organisationer som ”utländska agenter” eller oönskade. Plattformar som Facebook, Instagram och X (tidigare Twitter) har förbjudits, medan YouTube har begränsats.

Även inhemska digitala giganter har förts under kontroll. VKontakte (VK), den ryska motsvarigheten till Facebook, togs över av företag kontrollerade av staten och oligarker 2021. VK:s skapare Pavel Durov startade istället Telegram. VK-gruppen har lanserat den regeringsnära appen Max.

Målet är att skapa ett separat och kontrollerat ”ryskt” internet, ibland kallat Runet. Det beskrivs som en ”digital järnridå”, liknande det nätverk Kina har etablerat bakom det som kallas ”Den stora brandväggen”. Denna utveckling markerar en betydande förändring i det ryska digitala landskapet, där staten stärker sin kontroll över informationsflöden och medborgarnas kommunikationskanaler.