Kriser följer Keir Starmer när hyckleri kallas den värsta synden

Labourpartiet står inför djup kris efter säkerhetsbrister kring Mandelson-utnämningen

Mindre än två år efter en jordskredsseger i parlamentsvalet befinner sig Labourpartiet och premiärminister Keir Starmer i politiskt stormväder. Den dramatiska vändningen kommer efter en turbulent tioårsperiod då det konservativa Torypartiet styrde Storbritannien ut ur EU med fem olika premiärministrar vid rodret.

”Keir Starmer lovade lugn och stabilitet. Till skillnad från exempelvis den extravagante tidigare premiärministern Boris Johnson, presenterade han sig som mannen som alltid följer reglerna,” säger Tim Bale, professor i statsvetenskap vid Queen Mary University i London, till nyhetsbyrån AP.

”De senaste avslöjandena i den oreda som uppstått efter hans olyckliga utnämning av Peter Mandelson får många väljare att se honom inte bara som en lögnare utan också som en hycklare,” fortsätter Bale. ”Och hyckleri är ett av de allra värsta synder en brittisk politiker kan begå.”

Hanteringen av den sparkade ambassadören Peter Mandelson – tidigare Labourledare och person med kopplingar till Jeffrey Epstein – har länge tyngt Starmers regering. Medan premiärministern har försökt avvärja anklagelser om bristande omdöme och avskedat flera medarbetare, har allt mer graverande information kommit fram.

Starmer har envist hävdat att utnämningen av Mandelson till ambassadör i USA följde alla regler. Sedan avslöjade The Guardian att Mandelson misslyckats med säkerhetsprövningen för jobbet men ändå fick grönt ljus.

Premiärministern har upprört förklarat att han blivit vilseledd. Oppositionen anklagar i sin tur Starmer för att medvetet ha vilselett parlamentet. Oppositionspartierna, med Torypartiets ledare Kemi Badenoch i spetsen, kräver att Starmer avgår.

Keir Starmer säger bestämt nej. I praktiken är det upp till hans partikamrater, och från dem har det hittills kommit få avgångskrav. Medan Torypartiet haft återkommande uppror och ledarbyten, har Labour en annan tradition och en högre tröskel för att avsätta en ledare. En utmanare måste få stöd från minst en femtedel av parlamentsledamöterna, för närvarande 81 personer.

Det finns en större grupp inom Labourleden som hittills undvikit att ta ställning, bland dem flera ministrar och några som tros ha egna partiledarambitioner.

På torsdag väntar brittiska lokal- och regionalval, där Labour förväntas lida ett tungt nederlag. Då skulle missnöjet kunna få ny fart.

”En utmanare skulle vilja låta Starmer ta fullt ansvar för valresultat som alla antar kommer bli förödande,” säger Steven Fielding, professor vid University of Nottingham, till AFP.

Peter Mandelson – en adlad tidigare Labourledare, minister och EU-kommissionär – utnämndes till Storbritanniens ambassadör i USA i januari 2025. I höstas avskedades han efter att det avslöjats att han hade mycket närmare kontakt med Jeffrey Epstein än vad han uppgett.

Mandelson hade beskrivit sin bekantskap med den dömda sexbrottslingen och politiske nätverkaren Epstein som ytlig. När utredningarna kring Epstein i USA blev offentliga, framkom det att de två varit nära vänner, även efter Epsteins domar. Mandelson utreds nu för att ha lämnat känslig information till Epstein under sin regeringstid.

Regeringen hävdar att Mandelson ljög. Premiärminister Keir Starmer har insisterat på att utnämningen följde alla regler. Senare framkom att varningar hade höjts i säkerhetsprövningsprocessen för jobbet, men att dessa ignorerats.

Flera inblandade har avskedats: Starmers stabschef Morgan McSweeney, den högst uppsatta tjänstemannen på utrikesdepartementet, Sir Olly Robbins, samt flera tjänstemän på lägre nivåer.

Skandalen har blivit särskilt skadlig för Starmer eftersom han byggt sin politiska image på att vara principfast och transparent – en kontrast mot den kaotiska Tory-perioden. Nu riskerar denna image att helt raseras, och torsdagens lokalval blir ett första riktiga test på hur djupt förtroendekrisen sträcker sig bland väljarna.