Kristersson: Risken för oljeransonering i Sverige ökar

Europa kan stå inför allvarlig brist på flygbränsle inom sex veckor om situationen i Hormuzsundet inte stabiliseras. Detta varningsrop kommer från Fatih Birol, chef för Internationella energiorganet (IEA), som pekar på de potentiellt långtgående konsekvenserna av fortsatta störningar i denna kritiska farled.

Hormuzsundet, som förbinder Persiska viken med Indiska oceanen, är en av världens viktigaste transportvägar för olja och petroleumprodukter. Cirka 20 procent av världens oljetransporter passerar genom detta smala sund. De senaste månadernas geopolitiska spänningar i regionen har lett till ökad oro för leveranssäkerheten.

Statsminister Ulf Kristersson bekräftar att regeringen följer utvecklingen noga. ”Detta är en av de frågor vi analyserar i detalj just nu. Flygbränsle nämns ofta som det första potentiella problemområdet. Det kommer främst att påverka flygbränslepriserna, och Sverige har som alla vet betydande ekonomiska muskler att agera i en sådan situation,” säger han.

Kristersson varnar för att krisen kan skapa allvarliga störningar i flygtrafikens flöde globalt. Flygindustrin, som fortfarande återhämtar sig efter pandemin, kan stå inför nya utmaningar om flygbränsleutbudet begränsas kraftigt.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare öppnat för möjligheten att ransonering av olja kan bli aktuellt i Sverige vid en förvärrad situation. Detta skulle kunna bli den första energiransoneringen i Sverige sedan 1970-talets oljekriser.

”Hon utesluter det inte alls, men vi är inte där ännu. Det vi kan säga är att ju längre kriget pågår, desto större risk för sådana ekonomiska konsekvenser. Vi följer detta extremt noga,” säger Kristersson.

Energiexperter pekar på att Europa är särskilt sårbart för störningar i oljetillförseln från Mellanöstern. Till skillnad från USA, som har blivit mer självförsörjande genom sin skifferoljeproduktion, är Europa fortsatt beroende av importerad olja för stora delar av sin energiförsörjning.

För den svenska ekonomin kan situationen innebära ytterligare inflationstryck genom höjda transportkostnader, vilket kan drabba både företag och konsumenter. Särskilt utsatta är branscher med hög energiförbrukning och transportintensiva sektorer.

Enligt branschanalytiker har flygbolagen begränsade möjligheter att absorbera kraftiga prisökningar på bränsle efter flera ekonomiskt utmanande år. Detta kan potentiellt leda till höjda biljettpriser eller reducerad trafik på vissa rutter.

Sveriges beredskapslager för bränsle ger viss buffert mot kortsiktiga leveransstörningar, men en långvarig kris skulle kräva mer omfattande åtgärder. Energimyndigheten har sedan tidigare uppmanat till förbättrad krisberedskap inom energisektorn.

Globala oljemarknader har redan reagerat med prisökningar på grund av oron, men ännu inte i den omfattning som sågs under tidigare kriser i Mellanöstern. Analytiker menar att detta delvis beror på lägre global efterfrågan och diversifierade energikällor jämfört med tidigare decennier.

Svenska myndigheter uppges nu arbeta med olika scenarier för att hantera potentiella leveransproblem. Detta inkluderar samordning med EU-partners och andra nordiska länder för att säkerställa en gemensam strategi vid eventuell brist.

Internationella energiorganet, som Sverige är medlem i, har system för koordinerade insatser vid allvarliga störningar i oljetillförseln. Detta inkluderar möjligheten att frigöra strategiska reserver för att stabilisera marknaden.

Situationen understryker sårbarheten i globala energiförsörjningskedjor och kan ytterligare driva på diskussionen om energisäkerhet och behovet av diversifiering av energikällor i Sverige och Europa.